RB 73

kapitel iii •curia 155 skulle bidra till att understryka den högre examens akademiska betydelse och attraktionskraft också i det praktiska rättslivet.640 Kravet på att endast en juris kandidatexamen skulle ge tillträde till domarämbetet upprepades av Uppsala universitets juridiska fakultet i ett senare remissyttrande från år 1891.641 Särskilt betonade universitetet vid detta tillfälle att kunskap om den romerska rätten, liksom den juridiska encyklopedien, vore en oundgänglig del i varje domares kompetens.642 Likaså underströk fakulteten åter det rättsteoretiska kunnandets betydelse för den praktiskt verksamme juristens integritet: Till sitt yttrande fogade universitetet en bilagamed titelnUppgift å civila befattningar i statens tjänst, till hvilka de särskilda juridiska examena enligt fakultetens åsikt skulle bereda kompetens.644 Av detta dokument framgår det tydligt att fakulteten föreställde sig att endast juris kandidatexamen skulle ge tillträde till domarbanan.645 Den juridiska fakulteten i Lund hade också ställt sig positiv till förslaget att fordra en juris kandidatexamen för tillträde till domarämbetet.646 I likhet med utredarna 1874 menade Lunds juridiska fakultet att risken fanns att juris kandidatexamen skulle förlora sin vetenskapliga karaktär då universitetet skulle bereda alla studenter i juridik plats på den längre utbildningen.647 Eftersom den därmed blev en ämbetsutbildning, riskerade den också att ”ej kunna hållas uppe vid sin nuvarande höjd.”648 Beträffande risken för en devalvering av juris kandidatexamens akademiska värde hyste Olivecrona liknande farhågor som Lunds juridiska fakultet. I sin skrift från 1886 hade Olivecrona påpekat att 640 A. betänkande, ibid. 641 NJA II, 1892-93, nr. 4, s. 10 f. 642 Ibid. 643 NJA II, 1892-93, nr. 4, s. 11. 644 NJA II, 1892-93, nr. 4, s. 17. 645 NJA II, 1892-93, nr. 4, ibid. 646 NJA II, 1892-93, nr. 4, s. 15. 647 NJA II, 1894-95, nr. 2, s. 9. 648 NJA II, 1894-95, nr. 2, ibid. ”Hvad åter angår den juridiska encyklopedien, behöfver det blott påpekas, att kännedomen om det sätt, hvarpå frågorna om rätt och stat under mänsklighetens utveckling tett sig för de tänkare, som gjort behandlingen af dessa frågor till sin uppgift, är en viktig förutsättning för den allsidighet i uppfattning och den själfständighet i omdöme, hvilka böra utmärka den bildade juristen.”643

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=