jura novit curia 146 Under sin jurist- och domarutbildning måste studenten få en sådan akademisk fostran att han utvecklades till en självständig och medveten juridisk beslutsfattare. Den akademiska utbildningen skulle bidra till att väcka studenternas vetgirighet och skapande förmåga. Endast så kunde de blivande domarna bli en värdefull kraft i rättens utveckling.589 Delldén framhöll därför att ”detta intresse för ökade insigter [kan] så mycket mindre försvinna, som just härigenom sjelfva lagtillämpningen erhåller sin sanna betydelse och karakter.”590 Den vetenskapliga andan betraktades alltså som en nödvändig praktisk förutsättning för att domaren skulle kunna använda den juridiska metodens verktyg för att anpassa rätten till varje enskilt fall, samtidigt som stadgan i beslutsfattandet inte fick äventyras genom den eventuella rättsutvecklingen.591 Det var nämligen, enligt Delldéns uppfattning, ”blott förmedelst denna förädlande anda, som den praktiska embetmannasysselsättningen [blir] något annat och högre, än en blott routine eller handtverk.”592 Rättstillämpningen var alltså en verksamhet som endast i mycket enkla fall kunde utföras i enlighet med mallar och formulär. I merparten av fallen måste dock det juridiska arbetet utföras genom en medveten metodanvändning.593 Det teoretiska kunnandet, menade Delldén, ”höjer den praktiska färdigheten och liksom idealiserar densamma.”594 I sin artikel från 1848 upprepade Delldén kraven på en professionalisering, och framförallt akademisering, av domaryrket. Det enda medlet för en tillfredsställande lösning på problemet med den bristande likformigheten och förutsägbarheten i rättsskipningen stod, enligt Delldén, att finna i ”en harmonisk samverkan af theori och praxis i Lagfarenheten.”595 Den ökade samverkan mellan teori och praxis kunde endast åstadkommas om de blivande domarna erbjöds en skolning på vetenskaplig grund, med andra ord en akademisk juristutbildning. Juristutbildning måste vidare, för att kunna möta tidens vetenskapliga fordringar, vara utformad på 589 Peterson, Claes, & Sandström, Marie, Kloster eller bordell? Om tillkomsten av Stockholms juridiska fakultet, i Juridiska fakulteten i Stockholm 100 år – En minnesskrift (red. Claes Peterson), Stockholm, 2007, s. 14–77, s. 41. 590 Delldén, Om theori, s. 167. 591 Sandström, Marie, Slaget om juristutbildningen, Juridisk Tidskrift, nr 3. 1998/99, s. 584 ff, s. 594. 592 Delldén, Om theori, s. 167. 593 Peterson & Sandström, Kloster eller bordell?, s. 40 f. 594 Delldén, Om theori, s. 167. 595 Delldén, Vederläggning, s. 576.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=