lagfäst kungamakt under högmedeltiden 86 skiljaktigheterna avser denrelativabetydelsen av äldre sedvanerätt i förhållande till nyare lagstiftning.16 Uppfattningen att ny lagstiftning dominerar landskapslagarna har haft sin främsta företrädare i Elsa Sjöholm. I modifierad, och betydligt mer nyanserad, form delas det synsättet även av forskare som Per Andersen, Inger Dübeck, Michael H. Gelting och Helle Vogt.17 Därförallt lagarnas tillkomst och datering samt bruket av lagarna som källor till rättsförhållanden i tiden före deras skriftliga kodifiering. En utförlig syntes över de medeltida nordiska rättskällorna ges i Strauch, Dieter, Mittelalterliches nordisches Recht bis 1500. Eine Quellenkunde, Berlin 2011. De svenska landskapslagarna behandlas även översiktligt av Palm, Rune, ”Landskapslagar”, i Inger Larsson m.fl. (red.), Den medeltida skriftkulturen i Sverige. Genrer och texter, Stockholm 2010, s. 63–92. För en översikt av de olika synsätten på lagarna, se t.ex. Andersen, Legal procedure and practice in medieval Denmark (kap. 1, fotnot 24), s. 46 samt Myrdal, Janken, Boskapsskötseln under medeltiden. En källpluralistisk studie, Stockholm 2013, s. 31–35. 16 Helgi Skúli Kjartansson, ”Law recital according to Old Icelandic law” (kap. 1, fotnot 115), s. 90 har väl sammanfattat denna ståndpunkt genom att bestämt framhäva att de nordiska medeltidslagarna delvis innehållermycket gamla lagbud, som överlevt genommuntlig tradering, men att det är högst osäkert hur stor del av lagarna som består av sådant gammalt rättsstoff. I indirekt kritik mot forskare som betraktar de nordiska lagarna som övervägande präglade av kanonisk och romersk rätt har Brink, ”The creation of a Scandinavian provincial law?” (kap. 1, fotnot 104), s. 434 påpekat att det i huvudsak är studier av kristenrätten som ligger till grund för slutsatserna om det starka inflytandet från kanonisk och kontinentaleuropeisk rätt i forskningen under senare år. 17 Denna uppfattning framkommer i sin mest extrema form i Sjöholm, Sveriges medeltidslagar (kap. 1, fotnot 85) och Sjöholm, Elsa, ”Sweden’s medieval laws. European legal tradition – political change”, Scandinavian Journal of History 15 1990, s. 65–87 men omfattas t.ex. också av Lindkvist, Thomas, ”Swedish medieval society: Previous research and recent developments”, Scandinavian Journal of History 4 1979, s. 263–264; Dübeck, ”Skånske lov og den europæiske baggrund” (kap. 2, fotnot 11); Hansen, Lars Ivar, ”Slektskap, eiendom og sosiale strategier i nordisk middelalder”, CollegiumMedievale 7 1994, s. 103–153; Hansen, Lars Ivar, ”The Cconcept of kinship according to the West Nordic medieval laws”, i Ditlev Tamm&Helle Vogt (red.), HowNordic are the NordicMedieval Laws?, Köpenhamn 2005, s. 170–201; Gelting, ”Det komparative perspektiv i dansk højmiddelalderforskning” (kap. 1, fotnot 107), Gelting, Michael H., ”Skånske Lov og Jyske Lov: Danmarks første kommissionsbetænkning og Danmarks første retsplejelov”, i Henrik Dam m.fl. (red.), Jura & Historie. Festskrift til Inger Dübeck som forsker, Köpenhamn 2003, s. 43–80; Varenius, Björn, Han ägde bo och skeppslid. Om rumslighet och relationer i vikingatid och medeltid, Umeå 1998; Tamm, Ditlev, ”Gulatingsloven og de andre gamle nordiske landskabslove”, Tidsskrift for Rettsvitenskap115 2002, s. 292–308; Tamm, Ditlev, ”How Nordic are the Old Nordic laws”, i Ditlev Tamm & Helle Vogt (red.), How Nordic are the Nordic medieval laws?, Köpenhamn 2005, s. 6–22; Vogt, Helle, Slægtens funktion i nordisk højmiddelalderret. Kanonisk retsideologi og fredsskabende lovgivning, Köpenhamn 2005; Ekholst, Christine, För varje brottsling ett straff. Föreställningar om kön i de svenska medeltidslagarna, Stockholm 2009; Ekholst, Christine, A punishment for each criminal. Gender and crime in Swedish medieval law, Leiden 2014; Andersen, Legal procedure and practice in medieval Denmark (kap. 1, fotnot 24). Utförligast är argumenten för detta framlagda i Sjöholm, Sveriges medeltidslagar (kap. 1, fotnot), se särskilt s. 15–16, 50–51, 236–237, 250–251. Teserna har tidigare drivits i Sjöholm, Elsa, Rechtsgeschichte als Wissenschaft und Politik. Studien zur germanistischen Theorie des 19. Jahrhunderts,
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=