kapitel 2 • de medeltida nordiska lagarna 85 sionen av både kunglig och kyrklig institutionaliserad maktutövning.12 Juridik blev samtidigt ett akademiskt ämne vid universiteten. Det resulterade i framväxten av en liten men växande grupp jurister som kom att arbeta i både kunglig och kyrklig tjänst.13 Att Bibeln och kyrkofädernas uttolkningar av den var skriftliga källor, och betraktades som absolut sanning, hade sannolikt betydelse för att skriven lag tillmättes ökad auktoritet. Redigeringen och kodifieringen av den kyrkliga rätten torde även ha varit en inspirationskälla till hur den världsliga rätten blev redigerad och kodifierad i såväl de nordiska länderna som på andra håll i Europa.14 Det råder närmast koncensus om att innehållet i de nordiska medeltidslagarna är en blandning av äldre sedvanerätt och nyare lagstiftning.15 Meningsprocessen, behandlas ingående av Berman, Law and revolution(kap. 1, fotnot 17), s. 154– 155, 250–252, 423–424, 474, 509, 535. 12 Reynolds, Kingdoms and communities in Western Europe, 900–1300 (kap. 1, fotnot 1), s. 39– 66; Åqvist, Kungen och rätten(kap. 1, fotnot 7), s. 250; Andersen, Legal procedure and practice in medieval Denmark (kap. 1, fotnot 24), s. 55. Dübeck, Inger, ”Skånske lov og den europæiske baggrund”, Historie 18 1989, s. 397 kallar hela perioden 1150–1250 för ”das juristische Jahrhundert”, medan Andersen, Legal procedure and practice in medieval Denmark (kap. 1, fotnot 24), s. 60 betecknar första halvan av 1200-talet som höjdpunkten av den rättsliga revolutionen. 13 Berman, Law and revolution (kap. 1, fotnot 17), s. 120–131, 159–164 och Andersen, Legal procedure and practice in medieval Denmark (kap. 1, fotnot 24), s. 52 framhåller betydelsen av universiteten för juridikens professionalisering. På kontinenten kom de laglärda nästan att uppfattas som ett privilegierat stånd vid sidan av prästerskapet och ridderskapet, se t.ex. Kantorowicz, Selected studies (kap. 2, fotnot 1), s. 91. 14 T.ex. Jørgensen, Dansk retshistorie (kap. 1, fotnot 24), s. 24, Hafström, Gerhard, Land och lag, Stockholm 1959, s. 94, Hellström, Biskop och landskapssamhälle i tidig svensk medeltid(kap. 1, fotnot 34), s. 143, Dübeck, ”Skånske lov og den europæiske baggrund” (kap. 2, fotnot 11), s. 397 och Helle, Aschehougs Norgeshistorie 3 (kap. 1, fotnot 26), s. 44 framhåller kyrkans betydelse för skriftfästningen av de nordiska landskapslagarna. Redan Taranger, Absalon, ”De norske folkelovbøker (før 1263)”, Tidsskrift for Retsvidenskab41 1928, s. 54–55 framhöll t.ex. att dispositionen av FrostL verkar vara ett lån från kanonisk rätt med dess indelning i libri, tituli ochcapitula. Fenger, Romerret i Norden(kap. 1, fotnot 48), s. 74 har framhållit att den systematiska indelningen av det rättsliga innehållet i de svenska lagarna och i de yngre danska lagarna tycks vara inspirerad av den romerska rätten. 15 Någon större översikt av forskningen om de nordiska medeltidslagarna har inte publicerats sedan Norseng, Per, ”Lovmaterialet som kilde til tidlig nordisk middelalder”, i Gunnar Karlsson (red.), Rapporter til den XX nordiske historikerkongres, Reykjavík 1987. Bd 1, Kilderne til den tidlige middelalders historie, Reykjavik 1987, s. 48–77 och Norseng, Per G., ”Law codes as a source for Nordic history in the Early Middle Ages”, Scandinavian Journal of History 16 1991, s. 137–166, som innehåller en bred exposé över forskningen om framDe medeltida nordiska lagarnas karaktär och utformning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=