RB 72

kapitel 1 • från kungamakt till statsmakt 71 har det gått att belysa likheter och skillnader i utvecklingen av kungamakten i de tre rikena. Det är naturligtvis svårt att avgöra huruvida en likartad utveckling är ett resultat av lån från en plats till en annan eller beror på att vissa likartade faktorer drivit utvecklingen i samma riktning på flera platser.114 Helgi Skúli Kjartansson har just lyft fram denna svårighet att avgöra huruvida likheter i olika medeltida lagar beror på ett gemensamt ursprung, parallell utveckling eller lån.115 Viktigare än denna fråga betraktar jag istället det faktum att, som Jens Arup Seip betonat med sitt funktionalistiska perspektiv, det måste finnas lokala förutsättningar för att olika influenser och utländska impulser ska få genomslag.116 Boken behandlar vad som kan betraktas som den juridiska konsolideringen av kungamakten och berör därmed en viktig komponent av statsbildningsprocessen och utvecklingen mot en mer institutionaliserad maktutövning. Jag vill åter framhålla att potentialen med lagmaterialet för att studera den lagfästa kungamakten inte tidigare har blivit utnyttjad till fullo. Lagarna har använts antingenför att undersöka specifika aspekter av kungamakten eller brukats tillsammans med andra källor i mer allmänt hållna framställningar. Eftersomdeolika studierna haft skiftande fokus, och utgått från skilda frågeställningar, har möjligheten att nyttja dem för att dra slutsatser om internordiska likheter och skillnader varit begränsad. I de fall det funnits en komparativ ansats har källstudier endast gjorts för ett nordiskt land och jämförelserna har företagits utifrån sekundärlitteraturen. Den stora utmaningen med komparativa studier är att undvika att de av någon anledning blir asymmetriska. När det inte är möjligt, är medvetenhet om hur denna asymmetri kan påverka resultaten betydelsefull. Frågor kring representativitet och urval av källmaterialet är därför av särskild vikt i komparativa studier. Den främsta anledningen till att komparativa studier riskerar att bli asymmetriska beror på skiftande karaktär och omfattning hos källmaterialet för de olika områden som ingår i jämförelsen.117 114 Tobiassen, ”Tronfølgelov og privilegiebrev” (kap. 1, fotnot 99), s. 258; Bagge, FromViking stronghold to Christian kingdom(kap. 1, fotnot 23), s. 17. 115 Helgi Skúli Kjartansson, ”Law recital according to Old Icelandic law: Written evidence of oral transmission?”, Scripta Islandica 60 2009, s. 90. 116 Seip, ”Problemer og metode i norsk middelalderforskning” (kap. 1, fotnot 50), s. 78: ”[…] i den verden hvor historikeren beveger sig, betyr jordsmonnet mere for plantens art og vekst enn det frø den opstod av.” 117 Se bl.a. diskussionen i Kocka, Jürgen, ”Asymmetrical historical comparison: the case of the German Sonderweg”, History and Theory 38 1999: 40–50; Kocka, ”Comparison and beyond” (kap. 1, fotnot 107), s. 40.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=