kapitel 1 • från kungamakt till statsmakt 23 cessen i de nordiska länderna, som en region i norra Europa, är även av betydande intresse för att förstå statsbildningsprocessen i ett mer allmäneuropeiskt perspektiv. Denna studie syftar till att komparativt studera expansionen av kungamakten, såsomden framträder i lagmaterialet, från mitten av 1100-talet fram till mitten av 1300-talet i de dåtida danska, norska och svenska rikena.8 Det jag ska studera är sålunda den lagfästa kungamakten och inte den faktiska kungamakten. Min målsättning är dubbel. För det första vill jag undersöka såväl likheter som skillnader i omfattning och karaktär av den lagfästa kungamakten i de tre nordiska länderna. För det andra vill jag belysa i vilken grad det skedde en centralisering, institutionalisering, hierarkisering och territorialisering av kunglig makt som kan anses ge uttryck för en statsbildningsprocess. Den medeltida politiska strukturen, med dess överlappande territoriella suveräniteter och jurisdiktioner, har dragit till sig ett växande, inte minst statsvetenskapligt, intresse i ljuset av globalisering och europeisk integration och kan således vara av intresse för andra än medeltidsforskare.9 Ett systematiskt komparativt tillvägagångssätt kommer tillämpas genom att ställa identiska frågor till det danska, norska och svenska lagmaterialet. Likheter och skillnader i utvecklingen över tid undersöks utifrån hur olika typer av kungliga befogenheter och maktresurser kommer till uttryck i regionala och rikstäckande lagar och stadgor. Det är både strukturella skillnader och en förändring över tid som jag försöker fånga. Eftersom lagmaterialet endast täcker vissa perioder är det emellertid främst genom att studera nedslag i tid som det går att komma åt förändringar. 8 Det ”danska riket”, ”norska riket” och ”svenska riket” används i boken synonymt med Danmark, Norge och Sverige. Det är genomgående de medeltida riksgränserna som avses. 9 Se t.ex. Fischer, Markus, ”Feudal Europe, 800–1300: communal discourse and conflictual practices”, International Organizations 46 1992, s. 427–466; Teschke, Benno, ”Geopolitical relations in the European Middle Ages: History and theory”, International Organizations 52 1998, s. 325–358; Friedrichs, Jörg, ”The meaning of New Medievalism”, European Journal of International Relations 7 2001, s. 475–501; Donner, Ruth, ”Public international law and King Magnus Eriksson’s Law of the Realm”, Journal of the History of International Law 4 2002, s. 114–134; Zielonka, Jan, ”The international system in Europe: Westphalian anarachy or medieval chaos?”, Journal of European Integration35 2013, s. 1–18. Redan Strayer, On the medieval origins of the modern state (kap. 1, fotnot 1), som betraktade nationalstaten som det givna historiska slutmålet, lyfte fram att det var under medeltiden som tanken på maktdelning, parlamentarism och andra centrala politiska idéer uppkom. Som Sassen, Saskia, Territory, authority, rights. Frommedieval to global assemblages, Princeton 2006, s. 41– 56 framhållit är den gängse uppfattningen i forskningen att territoriellt baserad politisk makt i Europa har sitt ursprung i medeltiden, en ståndpunkt som bl.a. Le Goff, Jacques, The birth of Europe 400–1500, Oxford 2007, principiellt delar.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=