lagfäst kungamakt under högmedeltiden 22 ropa i dess helhet. Förstärkningen av kungamakten i de nordiska länderna, och dendärmed begynnande statsbildningsprocessen, tillhör de mer utforskade ämnena i medeltida politisk historia. Likväl har aldrig någon internordisk studie blivit gjord med avseende på kungliga befogenheter och uppgifter. Inte heller har kungamakten tidigare blivit studerad utifrån det nordiska lagmaterialet i dess helhet.7 Det saknas således dels en jämförande analys av likheter och skillnader i det danska, norska och svenska lagmaterialet gällande kungamaktens lagfästa befogenheter och dels en övergripande jämförelse av hur statsbildningsprocessen tog sig uttryck i de tre nordiska länderna. Ökad kunskap om kungamakten och statsbildningsproens ansvar för fridens bevarande kommer bl.a. till uttryck i c. 18 caus. 23 qu 5 och ansvaret för rättvisa diskuteras i De Civitate Dei IV:4, XIX: 21. 7 Under årens lopp har en mängd studier blivit publicerade avseende olika aspekter av den medeltida kungamakten i de nordiska länderna. Utifrån diplom har kungamakten studerats bl.a. av Damsholt, Nanna, ”Kingship in the arengas of Danish royal diplomas 1140– 1223”, Mediaeval Scandinavia 3 1970, s. 66–108; Waldman, Yael, ”The meaning of sanctio in medieval Danish royal letters”, Scandinavian Journal of History 18 1993, s. 131–148; Brégaint, David, ”The royal order in Norwegian diplomas, 1202–1263”, CollegiumMedievale 22 2009, s. 55–86, utifrån krönikor bl.a. av Damsholt, Nanna, ”Kongeoppfattelse og kongeideologi hos Saxo”, i Ivan Boserup (red.), Saxostudier, Köpenhamn 1975, s. 148–155; Hermanson, Lars, Släkt, vänner och makt (kap. 1, fotnot 7). En studie av elitens politiska kultur i 1100-talets Danmark, Göteborg 2000, utifrån lagar av bl.a. Lagerroth, Fredrik, Den svenska landslagens författning i historisk och komparativ belysning, Lund, 1947; Åqvist, Gösta, Kungen och rätten. Studier till uppkomsten och den tidigare utvecklingen av kungens lagstiftningsmakt och domsrätt under medeltiden, Stockholm, 1989; Andersen, Per, Rex imperator in regno suo. Dansk kongemagt og rigslovgivning i 1200-tallets Europa, Odense, 2005; Sunde, Jørn Øyrehagen, Speculum legale: Rettsspegelen. Ein introduksjon til den norske rettskulturen si historie i eit europeisk perspektiv, Bergen 2005, utifrån isländska sagor av bl.a. Bagge, Sverre, Society and politics in Snorri Sturluson’s Heimskringla, Berkeley 1991; Monclair, Hanne, Forestillinger om kongen i norsk middelalder gjennom ritualene og symbolene rundt ham, Oslo, 1995; Bagge, Sverre, From gang leader to the Lord’s anointed: Kingship in Sverris saga and Hákonar saga Hákonarsonar, Odense, 1996; Ármann Jakobsson, Í leit að konungi. Konungsmynd íslenskra konungasagna, Reykjavik 1997; Orning, Hans Jacob, Uforutsigbarhet og nærvær. En analyse av norske kongers maktutøvelse i høymiddelalderen, Oslo 2004; Ljungqvist, Fredrik Charpentier, ”Kristen kungaideologi i Sverris saga”, Scripta Islandica 57 2006, s. 79–95; Orning, Hans Jacob, Unpredictability and presence. Norwegian kingship in the HighMiddle Ages, Leiden 2008; Wanner, Kevin J., ”At smyrja konung til veldis: The question of royal legitimation in Snorri Sturluson’s Magnúss saga Erlingssonar”, Saga-Book of the Viking Society 30 2006: 5–38; Ljungqvist, Fredrik Charpentier, ”Bannlyst kung av Guds nåde. Maktlegitimering och kungaideologi i Sverris saga”, CollegiumMedievale 21 2008: 3–66; Þorleifur Hauksson, ”Implicit ideology and the king’s image inSverris saga”, Scripta Islandica63 2012: 127–135, utifrån furstespeglar av bl.a. Dannert, Leif, ”Konungastyrelsens politiska åskådning och skriftens datering”, Historisk tidskrift för Finland23 1938: 43–60; Bagge, Sverre, Den politiske ideologi i kongespeilet, Bergen 1979; Bagge, Sverre, The political thought of The King’s Mirror, Odense, 1987, utifrån numismatiskt material bl.a. av Gullbekk, Svein H., ”Myntvesendet som kilde til statsutvikling i Norge ca. 1050–1080”, i Sverre Bagge m.fl. (red.), Statsutvikling i Skandinavia i middelalderen, Oslo 2012, s. 76–100.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=