RB 71 vol2

År 1969 utkomMax Sørensens Statsforfatningsret i sin första upplaga.331 Några år senare kom den ut i en andra upplaga med Peter Germer som utgivare men i Sørensens anda och med endast mindre förändringar beträffande lagprövningen.332 Sørensen konstaterade att frågan om lagprövningen lämnats öppen i grundlagen och hade diskuterats flitigt i doktrin och praxis, vilket hade lett till att rättsläget var klarlagt. Innan han gick in på det gjorde han en kort nordisk jämförelse, där han fann två extremer: Island, där högsta domstolen ofta hade åsidosatt lagar som grundlagsstridiga, och Finland, där domstolarna inte hade kompetens att göra så. Skillnader i ländernas politiska historia och skillnader i parlamentens och domstolarnas placering i kampen om samhällsmakten utgjorde viktiga förklaringar. Frågan var ömtålig: skulle en icke folkvald domstol kunna överpröva folkrepresentationens beslut, och skulle å andra sidan folkrepresentationen fritt kunna sätta sig över grundlagen? Sørensen framhöll två faktorer som avgörande. Den ena var graden av politiskt engagemang respektive neutralitet hos domarna. I Norge och Island ansågs domarna politiskt neutrala och lagprövningen var då mindre problematisk ur politisk synpunkt. Den andra var i vilken mån det fanns en tradition för att domstolarna respektive folkrepresentationen utgjorde ”det stærkeste værn for den forfatningsretlige orden”.333 När det var folkrepresentationen som utövade detta skydd uppfattades lagprövningen – såsom i Finland och även Frankrike – som överflödig.334 När det gällde dansk rätt konstaterade Sørensen först att den formella lagprövningen sällan hade gett upphov till svårigheter. Det stod klart att domstolarna skulle pröva om lagar tillkommit på korrekt sätt, även om mindre betydande fel inte behövde innebära att en lag var ogiltig. UfR1941 s. 1070 (kommunistlagen) visade att ett förfarandefel under extraordinära omstän3. Dansk grundlagspraxis: materiell differentiering? kapitel 7. uppvaknande och yrvakenhet 769 Sørensen och Germer Statsförfattningsrätt – med nordisk komparation 331 Sørensen 1969. 332 Sørensen 1973. 333 Sørensen 1969 s. 291 och 1973 s. 294. 334 Sørensen 1969 s. 289-293 och 1973 s. 293-296.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=