RB 71 vol2

konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 728 utskottet inte råda något subordinationsförhållande mellan myndigheten och domstolarna utan vara fråga om administrativ service.184 Gustaf Petrén noterade att det fanns ”ett moment av spänning i grundlagsstiftarnas syn på domstolarna”.185 Å ena sidan skulle de liksom förvaltningsmyndigheterna verkställa riksdagens och regeringens beslut, å andra sidan hade de som särskild uppgift att tillvarata rättssäkerheten. Domstolsstyrelseutredningen hade uttalat att det ankom på domstolarna själva att i skydd av grundlagen värna om sin rätt.186 Petrén ansåg att det fanns ”mager täckning”187 för den ståndpunkten: ”Inte har domstolarna mycken ’rätt’ och inte ger grundlagen dem mycket ’skydd’.”188 Till denna fråga återkom han i en skarp kritik av Domstolsverkets ställning. Han menade att regeringen, till skillnad från riksdagen, hade framstått ”som representant för uppfattningen att dömandet är en vanlig funktion av myndighetsutövning”189 och försökt ”bryta domstolarnas särställning och mota in dem i fållan för vanliga myndigheter”.190 Det var, enligt Petrén, ”definitivt slut på den maktdelningslära som proklamerades av 1809 års konstitutionsutskott i dess berömda memorial med förslag till ny regeringsform”.191 Att domstolarnas rättstillämpning och myndigheternas myndighetsutövning var ungefär samma sak hade faktiskt uttryckligen uttalats i regeringsformens förarbeten: ”Domstolarna och förvaltningsmyndigheterna har till uppgift att omsätta riksdagens beslut i praktiken.”192 Även om distinktionen mellan rättskipning och förvaltning svårligen kunde undvaras, skulle både förvaltningsmyndigheterna och domstolarna ”beakta såväl lagar som i administrativ ordning utfärdade föreskrifter.” Vidare: ”Förvaltningsmyndigheterna sysslar i stor utsträckning med rent rättstillämpande verksamhet, och domstolsprövning i överinstanser har införts på stora områden av förvaltningen.”193 I propositionen modifierade departementschefen vissa av uttalandena i betänkandet men gick också ett steg längre: Det var inte bara 184 Bet. JuU 1975:1 s. 13-14, jfr bet. JuU 1972:8 s. 4. 185 Petrén 1975:1 s. 8. 186 Ds Ju1974:5 s. 37. 187 Petrén 1975:1 s. 14. 188 Petrén 1975:1 s. 14. 189 Gustaf Petrén, ”Domstolsverket och domstolsväsendet – en studie i regeringsteknik” i SvJT1975 (cit. 1975:2) s. 651-656 på s. 654. 190 Petrén 1975:2 s. 654. 191 Petrén 1975:2 s. 655. Se också Christer Rune, ”Justitia integra – en dyster betraktelse” i SvJT1981 s. 441-446 ssk. s. 445. 192 SOU1972:15 s. 190. 193 SOU1972:15 s. 191 (båda citaten).

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=