kapitel 8. avdramatisering och principutveckling 857 diverse myndigheter.30 Resultatet har sammantaget blivit att Domstolsverket är kvar i så gott som sin ursprungliga skepnad. Det framstår som om just denna fråga har varit anmärkningsvärt svårhanterad i Sverige utifrån en konstitutionell och principiell synvinkel, särskilt om man jämför Domarnämndens fristående ställning gentemot Domstolsverket med själva domstolarnas administrativa underordning under denna myndighet. Jens Peter Christensen har sammanfattat förändringen i Danmark som att den har lett till en starkare administrativ central styrning, men under ledning av domare.31 En starkade administrativ styrning har också konstaterats i Norge.32 Detta är inte alldeles förvånande, eftersom ett justitiedepartement i sin centrala administrativa styrning (åtminstone under normala förhållanden) kan förväntas lämna en viss marginal för att inte riskera bli anklagad för inblandning i den dömande verksamheten.33 Ur ett domaroavhängighetsperspektiv har alltså dessa båda system de fördelarna att administrationen antingen har oavhängiga domare i ledningen eller lämnar ett visst utrymme fritt för domarnas oavhängighet. En aktuell fråga i Norge är emllertid om domarstyrningen av den norska domstolsadministrationen bör öka, så att dömandets konstitutionella särställning i högre utsträckning genomsyrar den administrativa verksamheten.34 Härtill är emellertid den frågan knuten att oavhängigheten också skall gälla domare emellan.35 I än högre grad problematiskt ur ett oavhängighetsperspektiv än de nu nämnda alternativen är en domstolsadministration förlagd till en myndighet som inte leds av domare och som inte heller känner de begränsningar som ett justitiedepartement skulle känna.36 År 1989 utkom Mauro Cappelletti med en komparativ processrättslig studie.37 Ett tema var domarnas ökande ansvar för rättsbildningen särskilt när 30 Se förordning (2007:1073) med instruktion för Domstolsverket. 31 J. P. Christensen 2003 s. 75 och 91. 32 Wegner 2012 ssk. s. 244-247. 33 Wegner 2012 s. 217-218. 34 Wegner 2012 s. 218-220. 35 Se t.ex. Europadomstolens dom den 5.10.2010 i mål 19334/03 DMD Group, A.S. mot Slovakien. 36 Jfr Wilske 2012 s. 262-264. 37 Mauro Cappelletti, The Judicial Process in Comparative Perspective, Oxford 1989. Jfr anmälan av Per Henrik Lindblom i SvJT1990 s. 566-577. Se också Cappelletti 1971. Domstolarnas funktion i ett europeiskt perspektiv
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=