RB 71 vol2

kapitel 7. uppvaknande och yrvakenhet 845 fører uvægerligt til at en gruppe blandt de dannede – på retligt grundlag og ikke blot faktisk – får en særlig indflydelse.”645 Det pluralistiska samhället innebar, enligt Christensen, en konstant oöverskådlig konkurrens mellan motstridiga intressen, som kunde balanseras på olika sätt i Folketinget men aldrig slutligt utan alltid preliminärt. Enligt det ’alternativa synsättet’ fanns det vissa konflikter som bara domstolarna och inte Folketinget kunde avgöra. Avslutningsvis: Bortsett från att Christensen hade rätt i sin spådom omvad som skulle komma att dominera, kan följande reflektion göras: Även om den parlamentariska demokratin väl kan beskrivas som att den konstanta oöverskådliga konkurrensen mellan motstridiga intressen alltid preliminärt avgörs av de folkvalda, kan ju grundlagen och en effektiv övervakning av att dess bestämmelser upprätthålls utgöra själva förutsättningen för att den konstanta oöverskådliga konkurrensen mellan intressena skall fungera. Niels Eilschou-Holm har anknutit Bent Christensens tankar om den pågående förändringen av rättsläget till den misstro mellan folkvalda och domstolar som inleddes under provisorietiden och upprätthölls under 1920-talet. Han konstaterade år 1995 att det fanns tecken som tydde på att ”den sidste, sejlivede eftervirkning af forrige århundredes forfatningskamp”647 var på väg att övervinnas. Samma år konstaterade Bent Unmack Larsen att Europadomstolens dom i Jersild-målet, där de aktuella inskränkningarna i yttrandefriheten gentemot pressen inte ansetts tillåtna eftersom de inte var nödvändiga i ett demokratiskt samhälle, begränsade statens möjligheter att ingripa till nödrättsfall, vilket var ”usædvanlig” för ”en traditionel dansk retlig tankegang med rod i enevælden”.648 Dessa uttalanden antyder att det fanns en lång tradition av återhållsamhet från domarnas sida, gentemot såväl kung och regering som folkvalda. Lagprövningen var en nödbroms.649 645 Alla citaten från Christensen 1990 s. 83. 646 Christensen 1990 s. 83. 647 Holm 1995 s. 201. 648 Larsen 1995 s. 250. 649 Mogens Munch, ”Grænser for domstolens regelskabende virksomhed i civile sager” i Juristen1989 s. 43-47. ”Min personlige vurdering kan opsummeres således: Jeg foretrekker, at afgørelser, der indebærer bare nogenlunde grundlæggende interesseafvejninger i samfundet, træffes af politikere snarere end af dommere. Jeg ser derfor med dyb skepsis på det alternative syns framtrængen. Men også med resignation. Hvis det alternative syn virkelig, somalt tyder på, trænger igennem på det vesteuropæiske kontinent, vil det uvægerligt præge også dansk ret.”646

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=