konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 844 han drog slutsatsen att de var återhållsamma. Det var de också när det gällde lagprövningen, med ett enda, atypiskt undantag.637 Domarnas återhållsamhet gjorde, ”at lovgivningsmagten er rimeligt uafhængig af det samfundssyn, der i en ret fjern fortid har nedfældet sig i en eller et parlapidariske sætninger i en grundlovsbestemmelse”.638 Internationella traktater kunde någon gång tolkas in i dansk rätt.639 Men kärnan var: Det fanns, medgav Christensen ganska motvilligt, ”et andet syn” på förhållandet mellan domare och lagstiftningsmakt. ”Dette alternative syn”641 hade under de senaste decennierna fått större betydelse i Västeuropa, och det berodde på författningsdomstolarna och EKMR. Enligt detta synsätt fanns några grundläggande resultat av avvägningen av hänsyn och intressen, vilka hade tagits in en grundlag, i EKMReller i en fast lagstiftningstradition och vilka skulle respekteras också av den lagstiftande makten. Det var en domstolsuppgift att se till att så skedde, även om domstolarna måste bygga sina avgöranden på mycket vaga rättsregler och till och med ge sig in i de avvägningar som hade gjorts i grundlagen och som det annars var en uppgift för lagstiftaren att göra.642 Bent Christensen åberopade Ernst Andersen och Alf Ross som företrädare för den dittills dominerande läran, men han konstaterade att Gomard hade pläderat för en mera kreativ grundlagstolkning. År 1988-89 hade också Folketinget börjat diskutera inkorporering avEKMRi dansk rätt. Frågan var nu varför det ’alternativa synsättet’ verkade få genomslagskraft.643 Christensen gick tillbaka till Hitlers maktövertagande 1933 och att tanken med utförliga kataloger med grundläggande rättigheter, med åtföljande domstolskontroll, var att hindra en upprepning av vad som skedde därefter.644 Christensen hade ”svært ved at opgive sin barnetro på” att dansk grundlagshistoria var historien om hur den allmänna rösträtten ”fortrængte godsejerne og de dannede, Højre og de Nationalliberale”: ”Det alternative syn 637 UfR1971 s. 299 (Den arnamagnæanske stiftelse II). 638 Christensen 1990 s. 77. 639 Christensen 1990 s. 77-78. 640 Christensen 1990 s. 81. 641 Båda citaten från Christensen 1990 s. 78. 642 Christensen 1990 s. 78-82. 643 Christensen 1990 s. 82. 644 Christensen 1990 s. 82-83. ”Den grundlæggende afvejning af de utallige stridende hensyn eller interesser i samfundet skal foretages af lovgivningsmagten. Domstolen skal derfor vise tilbageholdenhed og respekt for lovgivningsmagten.”640
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=