kapitel 3. teoriernas slutenhet 201 ses som organ för ett överordnat helt.3 Detta gav en teoretisk dimension åt sättet att se på staten och dess makter. På de tyska juristmötena 1862 och 1863 diskuterades domarnas förhållande till lagen. Efter Marbury v. Madisonhade den amerikanska Högsta domstolen konsoliderat sin ställning som grundlagens uttolkare. Med avgörandet i Dred Scott v. Sandford år 1857 tog domstolens majoritet ställning mot de svartas rätt att vara medborgare i USAoch mot kongressens möjlighet att reglera slaveriet i federala territorier.4 Avgörandet bekräftade å ena sidan lagprövningsrätten men innebar å andra sidan att Högsta domstolen gav sig in i slavfrågan, som ledde fram till det amerikanska inbördeskriget. Detta kapitel omfattar tiden 1860-1900. Det är indelat i tre avsnitt och därefter ett avslutande avsnitt med sammanfattande slutsatser. Avsnitt 1 behandlar de nordiska diskussionerna mot tysk bakgrund och avsnitt 2 inspirationen från amerikansk rätt. I avsnitt 3 behandlas under rubriken Praxis och uttalanden frammot sekelskiftet ett antal ställningstaganden som ligger efter den tid då referenserna till utländsk rätt var tydliga och där författarnas egna resonemang kommer till klarare uttryck. År 1863 möttes lantdagen för första gången sedan år 1809, och lagstiftningsarbetet återupptogs.5 Under sina förhandlingar år 1865 tog Juridiska föreningen i Finland upp fråganEger domaren rätt att pröfva och afgöra, huruvida till efterlefnad kungjorda lagar och författningar på grundlagsenlig väg kommit till stånd, eller icke? I föreningens centralavdelning rådde oenighet: Minoriteten såg en risk för att domarna gjorde olika tolkningar och ville hänföra granskningen till ett konstitutionsutskott. Pluraliteten ansåg att det var domaremaktens rätta uppgift att pröva och urskilja vad som var lag, och därför borde lagprövning anses tillåten. Lagprövning i domstolarna hindrade inte att ett konstitutionsutskott också inrättades. Åbo filialavdelning besvarade frågan nekande, eftersom en sådan rätt skulle leda till en för rättstillståndet vådlig 3 Stolleis 1992 s. 106-109, Björne 2002 s. 391-395. 4 Se härtill bl.a. Bickel 1986 s. 65-72, Wolfe 1994 s. 68-70, och McCloskey 2010 s. 59-64. 5 Olsson 1994:1 s. 242. Se sammanfattningsvis Olsson 1994:2 s. 457-459. 1. Nordiska diskussioner mot tysk bakgrund Den finska juridiska föreningens diskussioner år 1865 ”… lagens frie och sjelfständige tolk …”
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=