ennordiska konstitutionella situationen förändrades under denna period i några avseenden. I Finland sammanträdde lantdagen år 1863, för första gången sedan år 1809. I Danmark genomdrevs år 1863 en ny grundlag, som inlemmade Slesvig i Danmark, men detta ledde till krig med Preussen som erövrade Holstein, Lauenburg och största delen av Slesvig. Detta ledde i sin tur till att 1866 års grundlag antogs, vilken ledde till förstärkt kungamakt samt polarisering mellan det nu mer konservativt dominerade Landstinget och det venstre-dominerade Folketinget. Åren 1885-94, den så kallade provisorietiden, utfärdade regeringen provisoriska finanslagar, då Folketingets stöd saknades. I Sverige ersatte tvåkammarriksdagen den gamla ständerriksdagen år 1866. I Norge infördes parlamentarismen år 1884, sedan riksrätten fällt statsminister Selmer och hans regering för brott mot grundlagen. Stridsfrågan var om kungens veto kunde hindra en lag som gav regeringens ledamöter möjlighet att uppträda inför Stortinget, något som anknöt till parlamentarismens principer. Den nya regeringen bildades med stöd i Stortingets majoritet. Ämbetsmännen var fortfarande inflytelserika,1 samtidigt som näringsfriheten stegvis utökades i de nordiska länderna med början på 1860-talet. Vid denna tid utvecklades både nationalismen i de nordiska länderna och skandinavismen som uppfattade de nordiska länderna som en nation. Bland juristerna fick skandinavismen ett uttryck i de nordiska juristmötena, varav det första hölls år 1872.2 Snart efter år 1860 förändrades också den tyska statsrätten. Gerber lade fram sin teori om staten som en juridisk person, och den tyska statsrätten konstruerades alltmer efter begrepp. Teorin om staten som en juridisk person löste det dilemma som fanns i den monarkiska principens syn på betydelsen av ständernas samtycke och därmed på förhållandet mellan furstesuveränitet och folksuveränitet. Statssuveränitet blev ett användbart, mera abstrakt, begrepp, och statens verksamhet reglerades genom offentlig rätt. Med staten uppfattad som en juridisk person kunde monark och parlament konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 200 1 Norrby 2011 s. 252-256 2 För en mer utförlig översikt, se t.ex. Björne 2002 s. 9-13. Kapitel 3 Teoriernas slutenhet (ca 1860-1900) D
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=