kapitel 2. öppenhet för möjligheter 195 Frågan är nu hur domarna agerade i förhållande till grundlagen; vilka attityder hade de? Svaret är att det är oklart. De enda kända relevanta danska fallen från perioden slog å ena sidan fast ett visst mått av rätt till domstolsprövning av frågor av konstitutionell karaktär, men å andra sidan var de inte särskilt långtgående i det materiella skyddet. Ett statligt pensionslöfte kunde således inte genomdrivas mot finanslagstiftningen. Av intresse är emellertid att domstolarna faktiskt utförde en prövning av räckvidden av skyddet för äganderätten i samband med avreglering av en näringsgren och av maktdelningsparagrafens räckvidd. De norska domarna var jämförelsevis mer aktiva och bevakade grundlagen mot lagstiftaren. Det var framför allt fråga om att skydda ämbetsmännenmot förändringar i deras villkor, men detta öppnade upp för en mer omfattande lagprövning. Vad som emellertid framgår mycket klart och tydligt är att domarna uppfattade grundlagen som tillämpbar rätt, den var inte något uteslutande för de andra statsmakterna att tillämpa. Så långt så väl, men den uppfattningen leder förr eller senare till att både grundlag och lag skall tillämpas på samma gång. Motzfeldt och Schweigaard menade inte att grundlagen var ’högre’ men väl ’starkare’ än vanlig lag. Besvarandet av frågan hur domarna skulle göra när lag och grundlag var samtidigt relevanta, och frågan om grundlagens eventuella inplacering i en hierarki, fick emellertid anstå ett tag till. I Sverige och Finland är rättskällematerialet magert när det gäller rättspraxis. Beträffande svenska domare kan emellertid konstateras, att de som satt i konstitutionsutskottet vid 1828-30 års riksdag i vart fall ansåg grundlagen överordnad lag. I själva dömandet begränsade sannolikt den djupare rättskulturen såväl svenska som danska och finska domare när det gällde tillämpningen av grundlagen. Likaledes kan rättighetsskyddet och konfliktlösningen antas ha varit i fokus för rätten och dess förändringar. Handlingsdirigering genom lagstiftning kan å ena sidan innebära att domarna ser större begränsningar från de djupare skikten, samtidigt som de nya lagarna provocerar fram frågor omderas grundlagsenlighet. De norska ämbetsmannamålen och de norska och danska målen om inskränkning av yrkesgruppers privilegier är exempel på detta. Domarattityder: Konstitutionellt kritiskt dömande? Konstituering och begränsning rörande domarens handlingsalternativ
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=