konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 164 1856 med rådhusrätten.353 Målet illustrerar ett försök att med åberopande av välförvärvade rättigheter få statliga beslut åsidosatta, men försöket misslyckades. En grupp jurister, somdelvis kan sammanfattas under en liberal beteckning, ledde under tiden från sent 1820-tal till mitten av 1850-talet diskussionen om den konstitutionella kontrollen. 1828-30 års lagutskott måste tolkas som att grundlagen var överordnad vanlig lag och inte bara var en riktlinje för lagstiftaren. När det gälldemer konkreta fall av lagar som tillkommit på icke grundlagsstridigt sätt förekom diskussion, som dock inte föranledde något uttalande av en domstol. Det enda försöket var Lunds universitets talan mot staten. Grundlagens överordning fick teoretiskt stöd genomatt Carl Schmidt lyfte in uttalanden av Story, och den internationella referensramen ökades genom att också Vollerts artikel publicerades. Samtidigt översattes Tocqueville till svenska. Justitieombudsmannen Theorell diskuterade frågan vid två tillfällen omkring år 1850, och Juridiska föreningen tog upp den till allmän diskussion. Sammantaget kan konstateras att frågan om grundlagens överordning och domstolarnas konstitutionella kontroll var en levande fråga från sent 1820-tal till 1850-talets mitt. Omman sedan skall fråga hur jurister och andra berörda mer allmänt såg på saken, är den frågan svårbesvarad. Vid 1900-talets mitt har, som framgått, störst avseende fästs vid att uttalanden om lagprövningens existens inte fått allmänt bifall. Detta talar för att det var en minoritet som förespråkade lagprövning. Vad som är intressant är emellertid att diskussionen fördes och att det inte finns några klara ställningstaganden som visar att lagprövning var konstitutionellt omöjlig eller oacceptabel. 353 Ibid., s. 148-151. Sammanfattande slutsatser: Lagprövning en relevant möjlighet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=