konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 144 terade i vilka avseenden den dömande makten var att anse som en statsmakt.247 Redan år 1830 hade han i sina föreläsningar om naturrätt och allmän statsrätt behandlat denna fråga. Hans uppfattning var då att staten skulle fastslå det objektivt rätta genom den lagstiftande makten och upprätthålla detta genomden utövande makten, vari den dömande makten ingick.248 I läroboken av år 1833 utvecklade han resonemanget: Eftersom den dömandemakten inte på något sätt bestämde ”Statsøiemedet”249 eller hur det skulle genomföras utan bara tillämpade den lagstiftande maktens vilja på verkliga fakta, var den dömande makten inte en statsmakt i helt samma betydelse som den lagstiftande (demokratiska) och den utövande (monarkiska); høyesterettsdomarnas ansvar inför riksrätten och deras domars oföränderlighet talade dock för att riksrätten och Høyesterett utgjorde någon form av statsmakt.250 Övriga domstolar nämndes inte i grundlagen, varför de inte ingick i den dömande makten ur konstitutionell synpunkt utan i det vidare begreppet den dömande myndigheten i staten, som reglerades genom den vanliga lagstiftningen.251 I läroboken tog Stang upp frågan om lagprövningen i ett litet fristående avsnitt under rubriken ”Om Virkningen af at Nogen af Statsmagterne gaaer udenfor de ved Grundloven satte Grændser for dens Myndighed, eller i at udøve denne ikke iakttager de Former, Grundloven foreskriver”.252 Stang framhöll att avsnittet inte handlade om lämplighetsfrågor utan om laglighetsfrågor, förhållandet mellan statsmakternas beslut och ”den positive Statsforfatnings Indhold”.253 Stang förklarade att avsnittet inte handlade om en motståndsrätt mot omoraliska lagar utan om fall då en statsmakt gått utanför sina grundlagsbestämda gränser. Vad en statsmakt beslutade utanför sin kompetens var ogiltigt. Var och en av statsmakterna hade emellertid 247 Stang 1833 s. 64-71. 248 Här sammanfattat efter citat i Stort. bet. 1923 V 13 Lie s. 44-45. Lie hänvisar till ”Forelesninger over naturretten og almindelig statsrett (1830) § 9”; det synes finnas olika nedteckningar bevarade, varav jag inte har fått tag i den rätta. 249 Stang 1833 s. 67. 250 Stang 1833 s. 67-71. 251 Stang 1833 s. 271-272, 531-542. 252 Stang 1833 s. 543-553. 253 Stang 1833 s. 544. Lagprövning enligt Stang: Uppenbarhet med hypotetiskt uppsåt som skäl
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=