konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 128 sammankallades en grundlagsstiftande riksförsamling. I grundlagsarbetet var det nationalliberala partiets ledare Orla Lehmann och D. G. Monrad ledande, även om deras inriktningar också skilde sig åt:148 Till skillnad från de övriga nordiska ländernas grundlagar fick den danska en portalbestämmelse som definierade grundprincipen, nämligen maktdelningen. I regeringens grundlagsutkast fanns i 3 § denna definition: Det av riksförsamlingen utsedda utskottet anmärkte att ordet ’anordnede’ kunde uppfattas som att domstolar kunde inrättas genomkunglig anordning och inte enbart genom lag.151 På riksdagen förklarade Ørsted, som tillhörde højre,152 att han inte trodde att det var helt korrekt att ställa den dömande makten vid sidan av de andra makterna, ”siden den dømmende Magt indsættes af Kongen.”153 Den lagstiftande makten kunde organisera om domstolarna, och sammantaget var domstolarna, enligt Ørsted, inte ”en selvstændig, Kongen og Folkerepræsentationen sideordnet, Deel af den høieste Magt”.154 PrästenN. F. S. Grundtvig, – ”få har haft ett mera vittgående inflytande på Danmarks kulturella utveckling än [han]155 – menade att bestämmelsen var felformulerad, eftersom ordet ’makt’ bara passade på den utövande, medan den lagstiftande och dömande borde beskrivas med ordet ’myndighet’.156 Detta torde ha varit ett sätt att skilja lagstiftarens och döman148 Povl Engelstoft, ”Den grundlovgivende rigsforsamling” i Den danske rigsdag 1849-1949, bd 1, København 1949, s. 11-40, Henning Koch och Kristian Hvidt, udg., ”Historie og statstanker” i Danmarks Riges Grundlove. 1849, 1866, 1915, 1953. I parallel opsætning, København 2000, s. 13-14. 149 Engelstoft 1949 s. 13. Se vidare Jens Møller, ”Forarbejdene til grundlovsutkastet” i Den danske rigsdag 1849-1949, bd 1, København 1949, s. 59-66. 150 Beretning om Forhandlingerne paa Rigsdagen, Köpenhamn 1848-49, sp. 32. 151 Beretning sp. 1481-1482, se också sp. 1525-1526, 1533 och 1573-1574. 152 Engelstoft 1949 s. 25. 153 Beretning sp. 1574. Utskottet föreslog också grundlagsbestämmelser om att rättskipningen skulle skiljas från förvaltningen och att domarna endast skulle rätta sig efter lagen, se Beretning sp. 1527-1531. 154 Anders Sandøe Ørsted, Prøvelse af de Rigsforsamlingen forelagte Udkast til en Grundlov og en Valglov, Kjøbenhavn 1849, s. 117; jfr s. 256-258 och 456-457. 155 Nationalencykopledin, www.ne.se, uppslagsordet Grundtvig. 156 Beretning sp. 1575. ”Den lovgivende Magt er hos Kongen og Rigsdagen i Forening. Den udøvende Magt er hos Kongen. Den dømmende Magt er hos de anordnede Domstole.”150 ”På disse faktorer, en lehmannsk national og politisk hasardpolitik og en monradsk profetisk, monoman fasthamring af et enkelt hovedpunkt i politikken [den almindelige valgret] beror junigrundlovens genesis”.149
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=