justitia et prudentia, kapitel 1 48 som inte enbart fokuserade på den romerska rättens inflytande. Kopplingarna bakåt under undersökningsperioden är viktig, och de medeltida traditionerna hade betydelse för den rättsliga utvecklingen under 1600talet. Traditionen är inget statiskt begrepp utan är utsatt för ständig förändring. Men den levande traditionen var och är ständigt närvarande, och det är svårt att bortse ifrån dess inflytande på den rättsliga utvecklingen: traditionen sträckte sig från det förflutna in i nutiden till en annan given kontext. Det som traditionen är uppbyggd av, och det som förs in i nutiden är information, som är både flexibel och mångfacetterad.81 När det gäller att förhålla sig till äldre rättshistorisk forskning, får man också ställa sig frågan vad som är rättshistoriens uppgift. Är det att redogöra för ett utvecklingsperspektiv eller är det att ge en förklaring till historiska skeenden? Den äldre rättshistoriska forskningen betraktade ofta rätten ur ett utvecklingsperspektiv och fokuserade på dogmatiska redogörelser av olika rättsliga institut. Under senare delen av 1900-talet har däremot konfliktperspektivet fått en allt större utbredning, ett synsätt som snarare ser konflikter, krockar och kollisioner än en jämn organisk utveckling, som förklaring till varför rätten utvecklas. Detta synsätt har bland annat förespråkats av den amerikanske rättshistorieprofessorn Morton J. Horwitz.82 Samtidigt som traditionen är viktig, så är det konflikterna och kollisionerna som driver utvecklingen framåt. Ett mer uttalat konfliktperspektiv är användbart på min undersökning då 1600-talet i mångt och mycket var just en brytningstid. Under århundradet skedde ett brott mellan friare styrelseskick och envälde, mellan gammal adel och ny adel, mellan fokus på släkten och individens allt starkare ställning, mellan hovrätternas fria rättskällelära och alltmer utökad kontroll uppifrån och så vidare. Religionen och dess betydelse har till viss del uppmärksammats i tidigare forskning under 1900-talet, men då har man till största delen betraktat religionen som en normbildning. Dess mer kontextuella påverkan har inte alls undersökts i samma utsträckning. Det är svårt att bortse från att kopplingarna mellan stat och kyrka under 1600-talet var central. De teologiska källorna hade stor betydelse inte minst för utformningen av de familjerättsliga reglerna. Law and Religion-skolan, med den amerikanske professorn Harold J. Berman som en av de främsta företrädarna, har utvecklat teoribildningen på området (se avsnitt 1.5). Tidigare har fokus legat 81 Glenn, H. Patrick 2007 s. 12f. 82 Se t.ex. Horwitz, Morton J. 1978.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=