inledning 47 rätten som första instans i en rad olika mål, bland annat svårare brottmål och tvistemål rörande fast egendom, arv, testamente, bouppteckning och konkurs.78 Adelns rätt till forum privilegiatumbekräftades ännu en gång i 1617 års adelsprivilegier.79 Borgarståndet växte i omfattning under 1600-talet. Borgarna omfattade cirka fyra procent av befolkningen och utgjordes av de handelsmän och hantverkare som var bosatta i städerna. Stockholm hade expanderat kraftigt under 1600-talet, bland annat på grund av att staden fick monopol på all utrikeshandel i landet och blev centrum för den politiska makten och den statliga förvaltningen. Huvudstadens invånare sexdubblades mellan åren 1610-1680 till följd av en omfattande inflyttning. Som handelsmän hade borgarna också kopplingar till andra länder, och kom därigenom i kontakt med andra länders rättsordningar. Borgarna tog snabbt upp rättsliga nyheter som både de och adeln sedan tog i bruk. Dessutom hade många borgare blivit alltmer välbärgade under 1600-talets gång, och de mest förmögna borgarna fanns i Stockholm. Under andra hälften av 1600-talet hade det alltså blivit intressant även för borgarna att skriva testamenten, något som avhandlingen kommer att visa. Invånarna i Stockholm dömdes i första instans i stadens kämnärsrätter och rådhusrätt, men de mål som överklagades därifrån låg under Svea hovrätts jurisdiktion.80 syftet med avhandlingen är alltså att undersöka rättsbildningen och den rättsliga argumentationen ur ett rättskulturellt perspektiv. Min avhandling tar sin utgångspunkt i de arbeten som skrevs under efterkrigstiden om hovrätten och dess dömande verksamhet under 1600-talet. De författare somhar undersökt dessa områden är framför andra Jan-Eric Almquist, Sture Petrén och Stig Jägerskiöld (se avsnitt 1.5). Min tes är att dessa undersökningar inte i tillräcklig utsträckning beaktade tre faktorer som var viktiga för den rättsliga utvecklingen under 1600-talet: de kvardröjande medeltida rättsliga strukturerna, religionens betydelse för rättens utveckling samt en bredare syn beträffande den främmande rättens påverkan under perioden, det vill säga ett betraktelsesätt beträffande rättskällorna 78 1614 års rättegångsordinantia p. 14 (Schmedeman s. 138f). 79 1617 års adelsprivilegier § 16 (Schmedeman s. 167). 80 Behre, Göran m.fl. 2003 s. 133f; Ericson, Lars 2004 s. 88-94. 1.3 Metod
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=