XVI lagböcker numera finnas i behåll. Vart ha alla de andra tagit vägen? Förmodligen ha de flesta gått till spillo genom brand eller annan förstörelse. Så snart lagen hade blivit tryckt (1617—18), var den ju bekvämt tillgängligpå ett helt annat sätt än tidigare. Man har då sannolikt mindre vårdat sig om de gamla slitna och svårlästa skinnböckerna, som icke längre voro till någon nytta och som därför saklöst fingo förkomma. Utom de nämnda fyra stadsböckerna finns i ytterligare två fall klart besked om nedskrivningsorten. Vi kunna då med säkerhet räkna med att det föreligger avskrift av dennas officiella lagbok: hs O, skriveni Nyköpingår 1469; den innehåller vidslutet avMESt (fol. 78) en ovanligt bestämd lokalisering och datering: Här lyktas köpsfadz lagh. Hiilken som uaro scrcfwcii j Nycöpiuig. Oc lyktat Aarom epter gudz byrd MCDLXIX [1469] ffredagen nest fore ridder sancte Georgii daagh [d.v.s. 22 april]; ‘ hs S, skriven »i senare hälften af 15:de århundradet». Den är mycket defekt. »Efter R 34 införes en flock, innehållande en af K. Magnus Eriksson år 1360 åt staden Vesterås gifven stadga angående bysättning; hvaraf kan slutas att denna handskrift, eller snarare en handskrift från senare hälften af 14:de århundradet, efter hvilken denna är afskrifven, blifvit skrifven för nämnde stads räkning . . . Texten är upfylld af mer eller mindre betydande af - vikelser, af hvilka de flesta väl endast äro ämnade att vara redaktionsförbättringar; men många äro sådana, att de omöjligen kunna antagas vara godtyckligt gjorda ändringar af en skrifvare, utan måste hafva tillkommit genombeslut, fattade vid lagbokens granskning i den stad, för hvars räkning afskriften blifvit gjord» (Schlyter). Texten i hs S innehåller en ovanligt stor mängd förkortade ordformer, vilket gör den ganska svårläst. Den har överhuvud taget karaktären av ett snabbarbete utan alla pretentioner. Den står i en helt annan klass än sådana prydliga handskrifter somhs A, B och D. Dess värde består i att den representerar den förlorade lagboken för Västerås. Det finns flera senare avskrifter av denna, från 1500- och 1600-talen. Genomdessa två handskrifter hs Ooch S kunna vi sålunda skaffa oss en tämligen säker, om också ofullständig bild av de förkomna lagböckerna för Nyköping och Västerås.*^ ' Om hs O se vidare s. XL f. Om lokalisering av fsv. lagböcker se N. Beckman (1917), s. 11 not.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=