1. TEXT OCH HANDSKRIFTER AV ELIAS WESSÉN Magnus Erikssons Stadslag (MESt) är bevarad i ett stort antal handskrifter från medeltiden och 1 500-talet, sammanlagt åtskilligt över 100. Därav härröra 5 (jämte ett fragment) från senare delen av 1300-talet, drygt ett 40-tal från 1400-talet, och de övriga (omkring 60) från 1 5 00-talet och början av 1600-talet. Tryckt blev Stadslagen första gången år 1617, enligt titelbladet, stadfäst av Gustav II Adolf och utgiven följande år (1618). I denna form var den sedan gällande lag för städerna ännu drygt ett århundrade. Den trycktes under denna tid ytterligare ett stort antal gånger; viktigast är en upplaga år 1730 med kommentar och ordregister, utgiven av borgmästare I. Arnell.^ Från 1 sept. 1736 avlöstes Stadslagen av Sveriges Rikes Lag, av ständerna antagen år 1734 och gällande för både land och stad. I en del handskrifter från 1500-talet (bl.a. Schlyter hs 41 i Skara Stiftsbibliotek) ingår ett »Förspråk» och en del anteckningar och förklaringar till MESt. Både tankar och stil visa otvetydigt, att de äro författade av Olaus Petri. Under rubriken »Kommentar till Stadslagen» äro de utgivna i Olaus Petris Samlade skrifter Bd 4 (1917), s. 315 f.‘ Förklaringarna avse i allmänhet endast att tolka dunkla uttryck och lagens mening i vissa fall. Någon gång göres jämförelser med andra svenska lagar (särskilt UL och ÖgL). Arbetet är, liksom »Domarereglerna», en frukt av Olaus Petris verksamhet som sekreterare vid Stockholms rådstugurätt under åren 1524—31, då han dagligen hade anledning att tänka över Stadslagens bestämmelser. Det är tillika det första blygsamma försöket i svensk rättsvetenskap och som sådant av stort intresse. Även det följande århundradets begynnande rättsstudier ha anknytning till * Se J. Rudbeck, Svensk lagbibliografi för tiden före 1734 års lag (1915). - Jfr Inledning, av K. B. Westman, s. XI f. —Tidigare utgivna av C. G. E. Björling, Vår äldsta lagkommentar ( 1896).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=