- (1) (137) - 2 (73, 110) 2 (67, 129) 1 (78) 3 (145) 2 - 2 5 (3) 2 2 (4) - laure nt i u s bok och de vä r l d s l i ga bal karna 134 125 Termen “centralmakten” används här i stället för den vanliga “kungamakten”. Detta beror på att “kungamakten” under den aktuella perioden utövades inte bara av kung Birger (1302-1306) utan dessförinnan av en förmyndarregering och därefter av hertigarna Erik ochValdemar. om f ramgå r av nedanstående summariska översikt (tabl å) är samspelet mellan Laurentius bok och de världsliga balkarna iYngre Västgötalagen ett minst sagt omfattande och diversifierat ämne. Här får jag inskränka mig till att göra strategiska nedslag i det rika materialet. Därvid är det ena huvudsyftet att vidareföra Den BestickandeTeorins kronologiska analys, vilket sker främst i den inledande undersökningen av Tjuvabalken och Förnämesbalken (inklusive Utgärdabalken). Det andra huvudtemat innebär att analysen koncentreras till frågan om hur centralmakten även i världsliga sammanhang sökte vinna ökad kontroll och ökat inflytande över den regionala självstyrelsen vad gällde lagstiftning och lagskipning; skattefrågorna visar sig därvidlag spela en viktig roll.125 Inledning S Antal notater i Laurentius bok, som har motsvarigheter iYngre lagens världsliga balkar, här ordnade som i hs B58. För kategori B ( lyd 67-151) anges Lyd-nummer inom parentes. Lydnummer som innehåller flera än ett förslag räknas som två eller tre (t.ex. lyd 145 a+b+c). tabl å Fredsbalken Urbotamål Dråparebalken Ärvdabalken Giftermålsbalken Rättlösabalken Tjuvabalken Kyrkobalken har förmodligen tagits ut ur hs b 58 liksom nästa balk, Såramålsbalken, och det mesta av den följande balken Om vådasår som nu innehåller endast §§ (10)-14 kat a ( lyd 1 -65) bal k i b 58 kat b ( lyd 67 -151)
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=