långt tidigare men fängelse i form av straffarbete blev från1600-talet och framåt ett sätt för staten att rekrytera billig arbetskraft. I merkantilismens anda förespråkades anordnandet av fabriksliknande inrättningar och Falu koppargruva och Sala silvergruva var därför inte bara kända gruvinrättningar utan även ökända straffarbetsanstalter genom “arbete i bergverken”. 1700-talets fängelser framträder i dokumentationen som usla förvaringsplatser för fångar, där de intagna inhystes i gemensamma utrymmen utan åtskillnad avseende ålder, kön eller kriminell bakgrund.279 Det framkom ovan att straffarbete ådömdes män och att fästningsfängelser användes för grövre brottslingar, men det heterogena klientelet kännetecknade även fästningsfängelser. Det exemplifieras av fångförteckningen över Nya Elfsborgs fästning, en byggnad som från 1720-talet främst användes som kronofängelse. Där intogs rannsakningsfångar tillsammans med straff-, livstids- och tukthusfångar. Fångantalet var dock begränsat och omfattade sällan mer än tjugotalet fångar.280 Lösdriveriet och det ökande antalet försvarslösa dömda till arbete förblev dock ett allvarligt och ökande socialt problem och de anstalter som fanns fylldes snart.281 Det fanns inte längre möjlighet att inrymma fångarna vid de tidigare förvaringsplatserna och perioden utmärks av det Foucaults betecknade som ett myller av projekt. De alternativa straffen kunde bestå i att brottslingar sändes till gränsfästningar eller deporterades till Östersjöprovinserna för att arbeta i gruvor eller ombord på roddfartyg. Problemet med ett växande fångklientel kom till viss del att öppna fängelsesystemet för individualpreventiva lösningar. Mot förbättringstanken stod således den gammaltestamentligt inspirerade talionsprincipen, som från och med1500-talets senare del fick ett allt starkare inflytande över lagstiftningen och rättskipningen.Det kan till och med hävdas att föreningen av kyrkans vedergällning och rättspolitiska avskräcknings- och utrotningsmetoder kan ha haft en kumulativ straffkonungens slott eller fästning” etc. Straffarbete återfinns första gången som term i lagbestämmelser genomKF 1857 vilket fördes över i SL 1864. 279 Wieselgren,1895.T. Eriksson, 1967. J. Howards skildring av sitt besök i Sverige 1781. 280 Bergstrand, 1959, s. 9. 281 Arbetsbristen medförde att ständerna samlades år 1747 för att med olika arbetsprojekt möta svårigheterna. f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 94 4.3.3 Kungliga straffordningar och leuteration
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=