Frihetsstraffet användes tidigt i England för att förvara förbrytare, ofta inflytelserika personer som på något vis misshagat kungamakten. Fredsdomarna utnyttjade tidigt möjligheten att sända kriminella till fängelse. Dessa inrättningar var främst avsedda för småförbrytare och löd under lokalt styre och benämndes “bridewells” eller “houses of correction”.207 Bridewells förekom i huvudsak i London från senare delen av1500-talet. Orsaken till att individer i högre utsträckning började inspärras var även i England det omfattande lösdriveriet. Epoken utmärks av att antalet kriminella steg, vilket tvingade fram nya lösningar, och ett av dessa projekt blev så kallade hulks, flodbåtar som transporterade runt fångar i flytande fängelser på Themsen. Insatser att reformera fångvården inleddes på senare delen av1700-talet i England, framför allt för att förbättra hälsoläget och stärka religionsutövandet i fängelserna. Den rådande inställningen var redan från tidigt 1600-tal att brottslingar måste återanpassas. I så kallade solitary confinements, som Horsham Jail 1775, praktiserades systemet med ensamcell som förebild enligt tidens fångvårdsreformatorer.208 Enskilda individers betydelse för utvecklingen är slående vid studium av den engelska fångvården. John Howard var en av reformivrarna för humanitär fångvård, inte minst efter egna erfarenheter han fått som krigsfånge.209 Howard var praktiker som genom idoga resor skildrade förhållandena på de fängelser han besökte i synnerhet i Europa, och hans skildringar i “The State of Prisons in England andWales” från år 1777 blev vida uppmärksammad.210 Howard förespråkade att fångarna skulle förvaras i enskildhet och få arbeta under tiden i fängelset:“Make them diligent and they will be honest.”211 År 1781 besökte Howard Sverige och hans anteckningar var en nedslående rapport om förhållandena i landet.212 Den engelske politikern Jeremy Bentham blev influerad av Howards arbete och vidareutvecklade hans idéer.213 Bentham konstruerade 207 McGowen, 1995, s. 83 ff. 208 A.a. s. 86. 209 Brinck, 1964, s. 372, där Howard vid sidan av Beccaria tillskrivs rollen som upphovsman till reformrörelsen inom fångvården vid slutet av 1700-talet. 210 Tidskriften The Howard League for penal reform, utkom från år 1907. 211 Howard, 1977. 212 T. Eriksson, 1967, s. 50 ff. 213 “Introduction to the Principles of Morals and Legislation”, 1789.T. Eriksson 1967, s. 50, 215. 1966. s. 73 f. f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 78 3. 3 ang loame r i kan ska st ra f f system 3.3.1 Englands “bridewells”
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=