i nl e dn i ng 57 Det finns en omfattande vetenskap som behandlar institutionsforskning från senare hälften av1900-talet.126 Pionjärarbete inom fängelseforskning av kriminella delkulturer genomförde Clemmer (1940) i sitt arbete om så kallad prisonisering. Han menade att fängelser utgjorde en socialiseringsprocess, genom att de intagna anpassade sig till rådande fångkultur. Teorin utvecklades av bland andraWheeler som ansåg att processen var U-formad, där den lägsta punkten representerade en anpassning till fångkulturen vid halva strafftidens avtjänande. Sykes (1958) introducerade hypotesen att fångar skapade en egen delkultur för att klara omställningen under frihetsstraff. Goffman (1961) analyserade innebörden av vad han kallade de totala institutionerna. Johan Galtung (1959) undersökte ett norskt kretsfengsel utifrån tio olika metoder, där såväl de yttre omständigheterna i verkställigheten som fängelserytmen och dess sociala väsen granskades. Utgången beaktades genom att analysera och sätta in variablerna i ett teoretiskt sammanhang. Inriktningen utvecklades av ledande forskare på området, som Thomas Mathiesen och Nils Christie. Mathiesen (1988) avfärdade fängelsestraffet som system genom att successivt nedmontera de teorier som berättigade frihetsberövandet. En intressant strimma i Christies breda forskning (1982) är uppgörelsen med att straff inte uttalat gavs sin rätta innebörd.127 Empiriska studier av hur behandling och resocialisering implementeras på fängelserna är fåtaliga. I en licentiatavhandling behandlar Margaretha Rolfson svensk kriminalvård under 1900-talet. Rolfson granskar hur och om kriminalvården förändras som följd av nya värderingar och idéer, genom en rättssociologisk analys med rättshistorisk bakgrund. Hennes hypotes är att nya idéströmningar slår igenom i teoribildningen, vilket påverkar lagstiftningen för att i sista hand inlemmas i tillämpningen. Rolfsons studie visar ett tydligt inflytande från den franska skolan “la défence social” på fångvården under hela 1900-talet.128 126 Andra sociologiska arbeten om delkulturer på anstalter har bland annat utförts av: Morris, 1974, 1995, Cressey, 1953, Clemmer, 1940. 127 Se Bertil Sundins, 1970, socialpsykologiska skildring av anstalter, där ett urval görs av ledande teoretiska inlägg mot bakgrund av människors beteenden och upplevelser av en fängelsevistelse. Forskning med direkt koppling till fångvårdsmiljön vid utformningen av behandling som försöksverksamhet inom psykoterapin sker i en samlad studie av Göran Ahlin, m.fl., 1969. Sammantaget visar studien att målsättningen att resocialisera intagna i anstaltsmiljö motverkades.Vergil William och Mary Fish (1974) har beskrivit anstaltslivet utifrån en ekonomisk utgångspunkt.Andenaes, 1990 om straff och allmänprevention. Baird m.fl. diskuterar straffets filosofi, 1988. 128 Rolfsons arbete saknar en utförlig redovisning av reformrörelsen la défence social
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=