i nl e dn i ng 49 stora delar av fångvårdsstaten rekryterades från krigsmakten. Avhandlingen vittnar om samma påfallande brister i enskild rättssäkerhet inom fängelsernas disciplinsystem som inom det militära.78 Som redan framgått finns ett samband mellan den expanderande välfärdsstaten och fångvården. Det är ofrånkomligt att tematiken sätts in i sitt tidsmässiga sammanhang; rättshistorien har själv sin egen sociala och politiska kontext, ett övergripande samhällsklimat som förändrats drastiskt sedan 1930- och 40-talet. I dag präglas litteraturen i inte ringa grad av kritiska uppgörelser med den välfärdsstatliga ideologin, inte minst beträffande de politiska och sociala eliternas behandling av samhällets svaga. Yvonne Hirdmans (1989) arbete om välfärdssamhället och de svaga gruppernas utanförskap kan nämnas. Gunnar Broberg och Mattias Tydén (1991) har undersökt medikaliseringen av den sociala ingenjörskonsten, som inte minst framträder hos makarna Myrdal. Här påtalas samband mellan den medicinska professionens och de många politiska eftersägarnas kamp mot den “degenererade folkstocken” som fick direkt konsekvens för kriminalpolitiken och verkställighetsfrågorna, med tonvikt på perioden från Rasbiologiska institutets öppnande på 1920-talet. Senare har medikaliseringen av välfärdspolitiken med dess mer eller mindre tydligt uttalade eugeniska ambitioner lyfts fram genom bland andra Maija Runcis, som i en avhandling (1998) om den svenska steriliseringspolitiken granskat statens aktiva roll i folkhälsorörelsen. Även Maija Runcis avhandling om steriliseringar i folkhemmet klarlägger 1930- och 1940-talets föreställningar om så kallade degenererade människor och betydelsen av att kartlägga dem, påivrad av arvshygieniska och sociala förklaringar. Runcis undersökning av 1934 och1941 års steriliseringslagar har på flera plan paralleller till fångvårdens registrering av de intagna. I sitt metodval utgår hon från implementeringsforskning och kombinerar en uppifrånansats för att analysera programmål och de politiska ambitionernas förverkligande, med en nedifrånansats för att studera verksamhetens organisation.79 Föresatsen är att skapa en helhetssyn på forskningsområdet. Runcis forskning är även av betydelse rörande resonemanget kring sterilisering som en del av den “sociala ingenjörskonst78 Nygren, 1977. 79 Runcis, 1998, s. 58-59, där hon hänvisar till Rothstein, 1994, s. 80. 1.5.2 Välfärdsstat och kriminalpolitik 1.5.2.1 Statens fostrande roll inom institutionsväsendet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=