i nl e dn i ng 37 Avhandlingen präglas av ett aktörsperspektiv.Raoul van Caenegems syn på rättsutvecklingen som en maktkamp mellan rättens aktörer diskuteras ovan.28 I syftet redogörs för att en vidare skara av aktörer granskas än de som traditionellt upptas i juridiska studier. Den rättsteoretiska arenan omfattar aktörer som påverkade tidens ideologiska agenda samtidigt som rättstillämpningen undersöks genom att den intagnes verkställighet representerar förutsättningarna att materialisera behandlingstanken i fängelserna. Detta innebär att aktörerna inte representeras utifrån strikt juridisk metod utan det handlar om en maktkamp mellan rättens aktörer även utifrån den politiska och sociala verkligheten. Detsamma gäller avseende tillämparen som här utgörs utav det faktiska verkställandet och inte den dömande instansen. van Caenagems angreppssätt på problematiken torde trots det vara konstruktivt för att systematiskt undersöka svensk rätt och på så vis skapa en helhetsbild av rättsutvecklingen. Även om traditionellt rättsvetenskapligt källmaterial använts i undersökningen – vilket ska förstås som en genomgång av lagstiftning, förarbete och offentligt tryck relevant för ämnet – så ligger det nyskapande i forskningsuppgiften emellertid i att otryckt material utgör den centrala källan för studien av fångvården.29 Valet att vidga tillämpningen av källmaterialet kräver en mer ingående redogörelse av tillvägagångssättet och hanteringen. I samhällsvetenskaplig forskning sker såväl medvetna som omedvetna urval. Inslag av subjektiv karaktär är ofrånkomliga.30 Det bör därför klargöras att material som ligger till grund för denna avhandling inte är odelat värderingsfria källor. Det finns också områden med bortfall av information. Man kan exempelvis inte med säkerhet veta om Strafflagberedningens arkiv gallrats eller viktig information gått förlorad på annat sätt. Källvärdet i det centrala klientregistret har sin egen osäkerhetsproblematik, eftersom det inte går att belägga vilka åtgärder mot enskilda intagna som faktiskt kom att vidtas i praktiken. Därutöver har selektion av underlaget, som beskrivs i relevant kapitel, varit nödvändig för att bearbeta materialet. Intentionen har varit att undvika anakronistiska slutsatser, och inte lägga en modern syn på fångvårdshistorien. Dagens uppgörelse med1930- och40-talets steriliseringspolitik är exempel 28 van Caenegem, 1996, s. 108-109. 29 SL innehöll inte rättsregler om straffverkställighet. Lagstiftning av straffprocessuell karaktär behandlas sporadiskt, eftersom dessa enbart tangerar ämnet. 30 Jfr exempelvis 8.3.2. 1.4.2 Material
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=