i nl e dn i ng 35 tion, som även inkluderar reflektioner om den individualpreventiva behandlingsmodellen under 1900-talets senare hälft. I rättshistoriska avhandlingar hänvisas ofta till så kallad traditionell rättshistorisk metod, vilket låter sig göra när forskningsuppgiften i hög utsträckning är baserad på ett brukligt rättsvetenskapligt källmaterial.Metoden utgår från en rättshistorisk tradition att beakta förändringar på området, dess utveckling till innebörd och orsak över tiden.26Till stor del kommer även detta arbete att, utifrån given definition, använda detta tillvägagångssätt. Emellertid har vissa frågor gjort det nödvändigt att gå utanför denna metod för att belysa området. Det sker i synnerhet vid studien av centrala klientregistret som är inspirerad av grundad teori. Avhandlingen har ett tvärvetenskapligt perspektiv genom huvudsakligen kriminologiska och rättssociologiska utblickar. Avhandlingens del I utgår i huvudsak från litteraturstudier och är huvudsakligen deskriptivt. Genomgående är att den historiska utvecklingen presenteras utifrån nyckelperioder och har en betydande bredd för att innefatta teoretiska, lagstiftande och verkställande implikationer på straffverkställighet. Likaså har fångvårdsreformens betydelse satts in i sin samhälleliga kontext, varför utvecklingen systematiskt har avgränsats genom mer avgörande kriminalpolitiska skeenden. Akademiska aktörer framträdde frekvent på den kriminalpolitiska arenan och meningsutbyten studeras inte enbart genom traditionell doktrin utan i högre utsträckning utifrån diskussionen på offentliga arenor. Däremot läggs i huvudsak arkivmaterial till grund för den explorativa framställningen utifrån en traditionell rättshistorisk tradition i del II.Huvuddelen av källorna är hämtade ur lagstiftningsmaterial, som även innefattar otryckt material. Då den individualpreventiva behandlingstraditionen i 1945 års fångvårdsreform granskas undersöks såväl utformningen av de intagnas straffverkställighet som anstaltsväsendets förutsättningar. Den tredje studien bygger på en undersökning av Fångvårdsstyrelsens centrala klientregister. Anteckningarna fördes av fångvårdspersonalen 26 En grundläggande förståelse vid avgörande ställningstaganden har inhämtats från bland andra Peczenik, 1988,Alvesson och Sjöberg, 1994, Cotterrell, 1992, Hood och Sparks, 1973 samt sammanställningar av forskning på området såsom Nyquist (SOU 1992:80). 1. 4 metod och mate r i al 1.4.1 Metod
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=