f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 154 kussionen om individens rättigheter fördes på varierande kriminalpolitiska arenor.Vid Svenska Kriminalistföreningens sammanträde den 20 november 1942 gav flera personer uttryck åt vikten av att behandla frihetsberövade som jämlikar.Vad som framförts på mötet överlämnades väl dokumenterat till SLB. Inlägg gjordes av ett antal av tidens auktoriteter på området: journalisten Else Kleen, advokaten Georg Stjernstedt och överdirektören Hardy Göransson.525 Utmärkande för deras inlägg var att fångarna inte behandlades som jämlikar, och i likhet med Stjernstedt lyfte man fram betydelsen av att värna om “samhällets olycksbarn”.526 Andra världskrigets minst sagt speciella förhållanden fick direkta konsekvenser för kriminalpolitiken genom en framtvingad samordning av justitie- och socialdepartementet.527 Fångvårdsfrågorna aktualiserades denna period i samband med justitieministerns nya direktiv till SLB i “Straffsystemet, straffverkställigheten och anstaltsväsendets ordnande”, men slagkraften i reformen ifrågasattes från vissa håll. I januari 1943 löd en rubrik i Stockholms-Tidningen: “Strafflagsreformerna. Denna vidsträckta och allmänt formulerade fullmakt tyder inte på att justitieministern med någon särskild iver avvaktar resultaten”. I artikeln utgick man ifrån att “reformfrågan lagts på is och att samtidigt strafflagberedningen hålles i arbete.”528 Dessutom möttes beredningens inledande förslag om “arbetsfängelse” för “arbetsskygga och andra defekta brottslingar” av skepsis. I artikeln pekade man på problem med rättssäkerhet beträffande fängelsestraff på obestämd tid som aktualiserades när “resultatet av behandlingen” blev avgörande för frigivningen.Med tillägget:“Tror man verkligen på den åsyftade ’behandlingens’ förmåga att bli effektiv?”Och i en betecknande replik från skriftväxlingen i pressen återgavs följande rader i Stockholms-Tidningen: 525 RA, SLB 33:2. Påföljd, böter och verkställighet. Kopior från sammanträdet den 20 nov. 1942 på Svenska Kriminalistföreningen. Flera ledande personer i kontakt med fångvårdsväsendet deltog, bland andraThorwald Bergquist och Sven Axi, i egenskap av Svenska fångvårdssällskapets ordförande. 526 RA, SLB33:2. Kleen gjorde ett inpass, dokumenterat för SLB:s räkning, där hon satte den finländska fångvårdspolitiken och dess människosyn under debatt. Hon ifrågasatte om de finländska myndigheterna hade avskaffat fysiska bestraffningar, som enligt Kleen blivit vida omvittnade genom“järnmännen i Kakola”, kedjor och prygel. Inga direkta genmälen var dokumenterade efter detta inpass. 527 RA, SLB33:6. 528 Stockholms-Tidningen, 1943-01-18. “Översyn av fångvården. Det är inte frågan om att ‘skämma bort’ fångarna eller att ‘bota’ dem från deras kriminalitet. Det gäller helt enkelt att i huma-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=