de l i i 137 rättsvetenskapliga aktörerna som fick inflytande på tillkomsten av 1945 år verkställighetslag? Övergripande är syftet att utreda dessa kriminalpolitiska ingenjörer och analysera hur en eventuell maktkamp mellan dem kom att påverka utvecklingen. Samtidigt diskuteras även välfärdsstaten översiktligt utifrån visionen om ett väloljat maskineri där de kriminalpolitiska ingenjörerna blir mer anonyma. Resultatet av delstudien utgör en del av den teoretiska bakgrunden som diskuteras i utvärderingen, del III. Kapitlet är disponerat på följande vis. Den Schlyterska verksamhetsperioden utgör tyngdpunkten i kapitlet.Aktörsperspektivet är tydligt och tongivande personer från den akademiska och kriminalpolitiska arenan behandlas inledningsvis.Urvalet av de fem personerna nedan grundas på att de frekvent deltog i debatter, publikationer och det faktiska reformarbetet.451 Beredningens eget osorterade material utgör en betydande del av källmaterialet och innefattar såväl beivrare som kritiker av behandlingstanken. Villkoren för det svenska välfärdsprogrammet grundlades under ett huvudsakligen socialdemokratiskt regeringsinnehav, varför innehållet och målsättningarna med de kriminalpolitiska reformerna granskas särskilt genom Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis partiprogram från mellankrigstiden fram till 1945,men även utifrån andra offentliga forum, tidningsdebatter och dylikt.452 Kriminalpolitiska aspekter rörande straffens verkställighet sätts i relation till socialpolitiska skeenden av avgörande betydelse för utvecklingen av fångvården i avsnitt 5.3. Härigenom behandlar kapitlet kriminalpolitik i vid mening eftersom samhällspolitiska åtgärder studeras rörande brott och styrning av medborgarna genom frihetsberövande åtgärder.453 Aktörsperspektivet är även tydligt vid studiet av den kriminalvetenskapliga debatten och situationen för de intagna belyses indirekt genom bland annat den refererade s. kallade Poukkastriden. Svenskarnas deltagande i de internationella kriminalvetenskapliga rörelserna, vars verksamhet i sin yttersta form kom till utryck i rashygien, 451 Se även matrikel som innehåller en kort presentation av samtliga namngivna aktörer. Johan C.W.Thyrén presenteras ingående i avsnitt 4.6.2.1. 452 SAP:s politiska program åren1920-1952; kommunalprogram, partistadgar och grundstadgar för partidistrikt, arbetarkommuner och andra anslutna föreningar jämte grundregler för valarbetet. 453 I RF:s 2 kap. anges de ingrepp som får ske i medborgarens fri- och rättigheter. RF 4-6§§ reglerar bland annat skyddet för kroppslig integritet, men6§ är inte villkorslös utan kan begränsas av 12 § för att tillgodose godtagbara ändamål för samhället. Nelson, 1988, s. 16. Jfr SOU1993:76, s. 346.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=