de l i 133 ringa förändringar som följde i 1916års VLblev den ett avstamp bort från strävanden att permanenta isoleringsstraffet. Kriminalpolitiskt är årtiondena efter sekelskiftet unika eftersom brottsligheten inte haft en dokumenterat lika låg nivå. Det är en intressant upptakt inför avhandlingens fortsättning, där samhällsfaktorernas förklaringsvärde på reformarbetet genom vetenskaparen, lagstiftaren och verkställaren undersöks. Sveriges väg mot en välfärdsstat påbörjades efter 1930, och sannolikt fick välfärdspolitiken effekt också på straffrättspolitiken. Detta straffrättshistoriska perspektiv på fängelsestraff och straffarbete får bilda bakgrund till utvecklingen av den svenska fångvårdsmodellen åren 1930-1950. d f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e Ann-Christine Petersson Hjelm
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=