de l i 105 ringsmodeller: “… att lagen hotar med straff för att genom varningen förekomma brott”,enligt den medelbara vedergällningens princip.336 När det gällde den praktiska utformningen av verkställigheten pläderade förslaget för Auburnmodellen, en ståndpunkt som lagkommittén delade med Styrelsen över fängelserna och arbetsinrättningarna i riket.337 Lagkommittén framlade en modifierad form av klassificering, men lagförslaget ansågs likväl för radikalt och antogs inte.338 Kriminalpolitiken tog en ny vändning i och med publikationen “Om straff och straffanstalter”,som utkom år 1840. I denna lilla skrift,vanligen känd som“Gula boken” förordades, i strid med lagkommitténs uppfattning, Philadelphiasystemet som verkställighetsmodell. Gula bokens genomslagskraft blev stor sedan det blivit allmänt känt att dess upphovsman var kronprins Oscar som givit sig in i den pågående diskussionen om val av cellfängelsesystem.339Vi vet i dag att boken hade en spökskrivare, fångvårdschefen Clas Livijn, som den 8 maj 1836 upprättat en promemoria med likartat innehåll.340 Här framställdes i modifierad form Philadelphiasystemet som överlägset Auburnsystemet.Modifieringen innebar att intagna med långa fängelsestraff kunde få avtjäna straffet utan total isolering i enlighet med Auburnmodellen vid fall av hälsorisk eller när det rörde sig om recidivister.341 Detta ledde till att en ny utredning, Gamla lagberedningen, tillsattes 1841med justitiestatsminister CarlTörnebladh som ordförande.342 Johan Gabriel Richert, som redan i den stora lagkommittén varit en drivande kraft, verkade under perioder även här. 1844 framlades två förslag, dels till straffbalk, dels till lag om verkställighet av fängelsestraff, dock utan polag.Täta kontakter fanns med inflytelserika straffteoretiker som Mittermaier,Ørsted och Feuerbach och samarbete förekom med exempelvis norska lagstiftare. Häthén, 1990, s. 196, 199. 336 Förslag till Allmän Criminallag, 1832, s. 8. Häthén, 1990, s. 198. 337 Förslag till Allmän Criminallag, 1832, s. 12. Inger, 1976, s. 77, not 4. Om de Svenska Corrections-Inrättningarne, Schmidt, Juridiskt Arkif, bd 4, 1833-1834, s. 465-480. 338 Legalitetsprincipen föreslogs redan av 1832 års lagkommitté men avslogs och infördes först i 1964 års BrB. 339 Om Straff och Straff-Anstalter. 2 uppl. PANorstedts förlag, Stockholm1840. Nelson, 1968, s. 15.T Eriksson, 1967, s. 229 f. Philadelphiasystemet stöddes av auktoriteter inomHDoch chefen för fångvården Livijn. M. Hafström, 1969, s. 255-297 menade att arbetet präglats av den tyske läkaren Julius verk om penitentiärsystemet i Nordamerika. 340 Clas Livijn, SBL, s. 764. 4.5.1.2 Gamla lagberedningen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=