RB 67

rummet och r ä t te n 65 härads ektimrade tingsstuga uppförd i Naum på 1640-talet bredvid Kinnefjärdings härads enorma stenhus som byggdes på 1680-talet bara fem mil därifrån. Jämförelsen tydliggör hur stora skillnaderna kunde vara från ett härad till ett annat, när det gäller både dimensioner och material. I tre småländska härader förekommer också den förbryllande benämningentingslada.160 Lada skulle kunna beteckna en enkel konstruktion, en lagerlokal,men syftade också i sin äldsta form på en inhägnad av torv eller sten.161 Samtidigt står omVästra härads tingslada i Småland att den var uppförd av grovt furutimmer och rymde de kammare och logement som behövdes.162 Denna byggnad skall dessutom ha använts under den långa tidsperioden1618-1694. Kanske var tingsladan en lokal benämning för tingsstuga, och/eller hade ladubeteckningen att göra med storleken på byggnaden, det vill säga att den hade rymliga dimensioner och kunde rymma många människor. Häradsrätternas rumsförhållanden tycks ha varit under förändring redan på 1600-talet. Missivet från hovrätten i Jönköping till landshövdingarna är ett exempel, på 1690-talet utfärdades återigen en uppmaning till tingshusbyggnadsskyldige iVärmland, och i Skåne fick generalguvernören till uppgift att kontrollera häradsrätternas lokaler och uppmanade till byggande av nya tingshus, ofta på nya platser.163 I det enskilda fallet är det svårt att avgöra i vilken utsträckning funktionsspecifika tingshus kom till efter påtryckningar från centralmakten eller byggdes på initiativ av häradsborna själva. I sin helhet framstår det likväl ganska klart att kronan inledde processen även om1700-talets utveckling visar att beredskapen och villigheten att bygga tingshus varierade stort från ett härad till ett annat. dombok, vårtinget 1670, se Montelius. Angående kamrarna se Bergstrand, s. 34 och Hallbäck, Sven Axel, Kring Kollängens tingshus: En minnesskrift, [utg.], [Lidköping], 1970, s. 14-15. 160 Persson, Einar, ’Tingsplatser och tingsbyar iVästra härad’, Byarums hembygdsförening, årsskrift 1974, Olsson, Sölve, ‘Ting iVästbo domböckernas spegling av stormaktstidens samhälle’, Småländska kulturbilder, 1985, och Larsson, Lars J. ‘På Allbo ting. Rättsskipningen i Allbo härad fram till år 1734’, Värendsbygder, Norra Allbo hembygdförenings årsskrift 1974. 161 Hellquist, Elof, Svensk etymologisk ordbok, Gleerup, Lund, 1922. 162 Persson 1974. 163 Hampus, Olof Älvdals övre tingslags historia: kulturhistoriskt bidrag till källforskningen om rättsväsendet Torsby 1977, Rovin, Lennart & Åkesson, Gunnar, ‘Gästgivargård under trehundra år’, Österlen 1993 (6), s. 59-71, 1993.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=