rummet och r ä t te n 45 En avgränsning som jag har tvingats göra av tidsskäl gäller förhållandet till den större geografiska kontexten, hur den svenska häradsrätten som domstol betraktad relaterar till andra i första hand europeiska underrätter. För att likväl sätta in tingshuset i ett större domstolsarkitekturhistorisk sammanhang har jag emellertid valt att göra en översiktlig genomgång av litteraturen som behandlar samma byggnadskategori i några andra länder. Sett till både rättssystemens och arkitekturidealens utveckling i västvärlden finns många exempel på likheter och samröre i det förflutna. Bara under de senaste tio åren har ett stort antal nya domstolsbyggnader uppförts, som på given signal. I bakgrunden skymtar flera skäl, framför allt domstolsorganisationernas omstrukturering och de senare årens fokus på säkerhet. I de nordiska länderna (utom Island) slogs flera mindre domstolar samman i början av 2000-talet och nya tingshus uppfördes som på ett effektivt sätt skulle möta de större enheternas behov. I Danmark innebar reformerna att två tredjedelar av byrätterna lades ner och för närvarande försiggår en stor utförsäljning av tidigare statligt ägda tingshus. I Finland och Sverige halverades antalet tingsrätter under åren och i Norge försvann en tredjedel.91 I Frankrike pågår fortfarande ett omfattande reform- och förnyelsearbete som också handlar om sammanslagningar, restaurering av äldre byggnader och uppförande av helt nya lokaler.92 I Storbritannien avslutade motsvarigheten till domstolsverket, det så kallade Courts Service, ett omfattande ombyggnadsprogram2002, vilket hade till syfte att modernisera och rationalisera domstolslokalerna.93 I USA slutligen, har många av landets domstolar, både på delstats- och federativ nivå, fått nya lokaler under 1990-talet och första decenniet av2000, dels på grund av det ökade lokalbehovet, dels på grund av en ny syn på domstolsbyggnadens utformning. Det federala organet General Services Administration har identifierat domstolsbyggnaderna som en, för medborgarnas syn på staten, särskilt be91 Uppgifterna hämtade under februari och mars 2010 från justitiedepartementens hemsidor, se www.domstol.dk, respektive http://www.om.fi/sv/Etusivu, www. domstol.se/och http://www.regjeringen.no/nb/dep/jd.html?id=463 92 Se http://www.justice.gouv.fr artikeln “Un effort sans précédent pour moderniser les lieux de justice”2009-03-10. 93 Graham, Clare, Ordering Law The Architectural and Social History of the English Law Court to 1914,Ashgate,Aldershot, 2003, s. 4 och s. 333. Internationell litteratur om domstolsarkitektur
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=