rummet och r ä t te n 43 lan redogörelser för människornas liv, redogörelser som bygger på traditionellt skriftligt källmaterial, och framställningar av systemets uppbyggnad och funktioner, erbjuderTaussi Sjöberg en möjlighet att förstå konsekvenserna av samhällets idéer om brott och straff. Även om fängelset bildar ramen är dock inte rummet undersökningens fokus och den platsbestämda kontext som omger människornas liv och erfarenheter kopplas inte till deras position i maktstrukturen.Avstamp tar hon i idéer om socioekonomiska och genusbestämda maktstrukturer, av vilka också fängelsebyggnaden och dess organisation är ett resultat. Bland de forskare som snarare anlägger ett “horistontellt perspektiv” kan Eva Österberg sägas utgöra en frontfigur.85 En av hennes huvudpoänger handlar om tingets betydelse för lokalsamhället, att bönderna också hade intresse av att de centrala direktiven genomfördes och att centralmaktens kontrollinstitutioner på så vis fyllde (positiva) funktioner på lokal nivå. Österberg vill beskriva tinget under 1600-talet både som ett centralmaktens kontrollinstrument och som ett forum som människorna i lokalsamhället värdesatte. Som jag läser hennes texter förnekar hon inte de motsättningar som rådde mellan bönderna och centralmakten,men hon hävdar att omvälvningar av det slag som skedde under 1600-talet inte var möjliga att genomdriva utan stöd från flera grupper i samhället. “The early modern state may […] have tried to change the courts från a ‘social arena’ to a ‘theatre of power’. But efforts from above are not enough to promote societal transformations, and forces from below may oppose as well as support the processes initiated by the state.”86 Österberg använde termen interaktion för att betona att lokalsamhällets invånare som aktiva aktörer i relation till överheten.Att det sker interaktion mellan nivåerna och deras representanter innebär i hennes tappning att man ibland är överens och ibland inte, men att båda parter agerar istället för att den ene regerar och den andre underkastar sig. Med sin avhandling Berusade bönder och bråkiga båtsmän. Social kontroll vid sockenstämmor och ting under 1700-talet slöt sig Björn Furuhagen till Österbergs interaktionsperspektiv i det att han fokuserade på “kontrollinstitutionernas funktion i lokalsamhället.”87 Med utgångspunkt i 85 Österberg 1987. 86 Österberg, Eva, ‘Social arena or theatre of power?: the courts, crime and the early modern state in Sweden’, Publications of Matthias Calonius Society, 1991 (1), s. 8-24, 1991, s. 72. 87 Furuhagen, s. 212-213.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=