rummet och r ä t te n 39 arbete där kulturhistoriskt värde används som mått på huruvida en speciell miljö passar som illustration av en på förhand given berättelse, vill han i sitt pågående avhandlingsarbete Byggnaden som kunskapskälla granska och praktiskt pröva olika slags källmaterial och tillvägagångssätt i en byggnadshistorisk undersökning där intresset riktas mot ett bestämt byggnadsobjekt på en bestämd geografisk plats. Som jag skrev tidigare har tingshusen som byggnadskategori inte varit föremål för forskning med bebyggelsehistoriskt perspektiv. Byggnaderna behandlas dock i enstaka arkitektur- och konsthistoriska studier, vars främsta fokus har varit att redogöra för arkitektens val och arkitekturens stildrag. Så är fallet i Ingrid Telhammars text om Folke Zetterwalls tingshus, samma sak gäller Henrik O Anderssons behandling av Asplunds tingshus i Sölvesborg och Eva Erikssons avsnitt omWestmans tingshus iNyköping.70 Enskilda tingshus och tingslag förekommer också ofta i de lokalhistoriska studier som tillkom under hela 1900-talet och i synnerhet på 1950- och1960-talen, flera av dem på uppdrag av tingshusbyggnadsskyldige inför statens övertagande av lokalansvaret.Totalt sett uppgår antalet texter till flera hundra, men det är bara ett mindre antal, uppskattningsvis ett femtiotal texter, som enbart kretsar kring häradsrätten eller dess tingshus.71 Förenande för texterna är att de är skrivna av välutbildade män med framstående position, några av dem forskare och verksamma inom kulturminnesvården såsom fil.dr och fd landsantikvarie i Kalmar, Manne Hofrén som skrev På rättan tingsstad: några notiser omTjusts häradsting och tingshus i Gamleby på uppdrag av tingshusbyggnadsskyldige i Tjusts domsaga 1960, fil.dr och fd landsantikvarie i Linköping Bengt Cnattingius som skrevTingshuset i Fillinge 1968, fil.lic och dåvarande museidirektör Erik Wegréus som1970 skrev Ting och tingsställen i Nordals och Sundals härader på uppdrag av tingshusbyggnadsskyldige i Nordals och Sundals domsaga, och landsantikvarien i Vänersborg Sven Axel Hallbäck som samma år skrev Kring Kollängens tingshus En minnesskrift på uppdrag av tingshusbyggnadsskyldige i Kin70 Telhammer, Ingrid, ‘Folke Zettervalls tingshus.’, Årsbok /Arkitekturmuseet., 1982, s. [40]-57, 1982 , Andersson, Henrik O., ‘Gunnar Asplund’, Arkitektur 1985:6, s. 3-13, 1985, Eriksson, Eva, Mellan tradition och modernitet: arkitektur och arkitekturdebatt 19001930, Ordfront, Diss. Stockholms Univ., Stockholm, 2000, s. 185 och 190. 71 Ett syfte med Dokumentationsprojektet var att söka upp äldre studier och litteratur om tingshus. Litteraturförteckningar finns ordnade tingsrättsvis i projektets arkiv, nma, Dokumentationsprojektets arkiv (dpa).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=