i nl e dn i ng 36 kommer också enstaka ritningar. Jag har gjort stickprov i länsmansdistriktens arkiv utan att finna spår av tingshusbyggandet, men det är inte omöjligt att material förekommer också där. Häradernas och tingslagens eget arkivmaterial varierar stort från ett tingslag till ett annat. Jag har studerat protokoll från beslutande tingssammanträden, räkenskaper och kostnadsförslag, ritningar, handlingar från entreprenader, korrespondenser, kvitton, syneprotokoll, brandförsäkringshandlingar och hyreskontrakt. I första hand har jag studerat material knutna till djupstudierna, det vill säga Stranda, Kinnefjärdings, Bankekinds, Gärds och Albo,Villands härader samt Nedersiljans tingslag, men jag har också gjort mindre exkursioner in i andra häradsarkiv. “Tingshusbyggnadsskyldige” som begrepp blev allmänt och använt först under 1800-talets första hälft då skyldigheten blev en fråga för debatt.64 I tidigare handlingar kallades de byggnadsskyldiga invånarna helt enkelt häradsbor eller häradsboar. Eftersom de inte uppfattades som en självständig institution skild från häradsrättens verksamhet, hölls heller inget separat arkiv vilket också är anledningen till varför det äldsta materialet om tingshusbyggandet ofta återfinns i domböckerna.65 I samband med stora händelser, nybyggnation av större hus till exempel, förekommer dock att också det äldre materialet är samlat i serier.Noteringar rörande omoch tillbyggnader, underhåll och redogörelser för diskussioner inför nybyggen däremot, tycks vanligtvis vara inflikade i domböckerna. I regel samlades protokollen från och med 1800-talets mitt i ett eget arkiv. När jag påbörjade mitt arbete var det ofta besvärligt att få tillgång till tingshusbyggnadsskyldiges arkiv eftersom större delen av materialet låg oordnat i respektive tingsrätts källare där originalritningar kunde trängas med kassakvitton och personalärenden. Under bara de senaste åren, 2007-2010, vanligtvis i samband med en tingsrätts nedläggning, eller rättare sagt sammanslagning, har emellertid landsarkiven mottagit och sorterat materialet som numera också finns sökbart under rubriken “Tingshusbyggnadsskyldiges arkiv” (för respektive härad eller tingslag). 64 SAOB, under tingshus står följande som första hänvisning: SFS 1882, Bih. nr 3, s. 5. Kostnaderna för häradsrätternas verksamhet delades mellan staten och en särskild kommunal menighet, tingshusbyggnadsskyldige, med beskattningsrätt. 65 I början av 1990-talet gjorde Anna Christina Ulfsparre, landsarkivarie i Lund en mindre undersökning angående tingshusbyggnadsskyldiges arkiv. I stora drag överensstämmer mina erfarenheter med hennes. Se Ulfsparre, Anna Christina, ’Skriftliga källor om tingshusbyggnadsskyldige’, Tingshus i tid och rum Ett rätts- och kulturhistoriskt seminarium i Domstolsväsendets Informationscentrum Jönköping 24-25 februari 1992.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=