t i ng shu s i f l e ra ske p nade r kring sekelskiftet 18 0 0 200 intendentsämbetet, men flera av dem utformades likväl på ett sätt som påminde om de lagenligt approberade; Nordmarks härads tingshus i Långelanda (Värmland) uppfört 1802med brutet tak, salsplan och prydligt regelbunden uppsyn, eller Tunaläns härads tingshus i Ishult (Småland), uppfört 1820 med nästintill identisk utformning, Årstad härads hus i Köinge (Halland) 1806, Grimstens iVretstorp (Närke) från1825, Västra Hisings i Bärby (Bohuslän) från 1827 eller Marks härads tingshus i Skene (Västergötland) från 1838 – för att nämna några. De norrländska funktionsspecifika tingshusen från tiden var visserligen få men särskilde sig inte väsentligen från tingshus i övriga delar av landet utom till dimensionerna som generellt sett var mindre.Nedertorneå tingslags hus i Haparanda som stod färdigt i slutet av 1830-talet, var timrat i en våning under mansardtak och hade ursprungligen en salsplan.382 Huvudingången hade en rikt utsirad portal med pilastrar och ett trekantigt överstycke och fönstren kraftigt profilerade överstycken. Degerfors tingslags tingshus som stod färdigt i slutet av1810-talet timrades i en våning med dubbel bredd, och inreddes med förstuga, sal, kök och två kamrar.383 Byggprocessen tog sin tid.Till viss del hade det med ekonomin att göra, uppbörden skedde efter hand och i vissa socknar bidrog sockenmännen med dagsverken istället för kontanter. Konstruktionen ställde också krav på en med våra mått mätt långsam process, timmerstommen skulle sätta sig, det fuktiga murverket torka etc. Många tingshusbyggnadsskyldige lät utlysa en entreprenadauktion medan andra vände sig direkt till en välrenommerad byggmästare. Kinnefjärdingsborna vände sig till en byggmästare i Lidköping, Bankekindsborna till en i Norrköping, och i Stranda var det en handelsman som vann den utlysta entreprenadauktionen och utförde arbetet tills han avled och projektet över382 Salsplan enligt information från Länsstyrelsen i Norrbottens län, www.bd.lst.se/ kultur, Byggnadsminnen 2009-12-10. 383 Förutom studierna av befintliga byggnader och uppgifter redovisade i NLBb, baseras avsnittet om Norrbotten ochVästerbotten på Bergling, Ragnar, Kyrkstaden i övre Norrland: kyrkliga, merkantila och judiciella funktioner under 1600- och 1700-talen, Skytteanska samf., Diss. Uppsala : Univ.,Umeå, 1964, Fristedt Erik Torneå domsaga 1270-1970, Stockholm1970, Östberg, Olof,‘Notiser om domstolen i Boden’, Bodens kommun:från forntid till nutid :utgiven med anledning av beslut rörande Bodens jubileumsfond 1969., s. 633-640, 1980,Wichman, Holger (red.), Jämtlands och Härjedalens historia. D. 4, 1720-1880, Norstedt, Stockholm, 1962. Om tingshuset i Degerfors, Vindeln, se också Västerbottens museums hemsida www.vbm.se under rubriken Byggnadsminnen 2010-05-01.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=