t i ng shu s i f l e ra ske p nade r kring sekelskiftet 18 0 0 194 skilde sig från överintendentsämbetets ritning på så vis att salen hade två istället för tre fönster och den västra gaveln hade försetts med två fönster i stället för ett och ett blindfönster. Även i detta avseende hade man valt att följa det egna, ursprungliga förslaget med undantaget att den östra fasaden gjordes fönsterlös precis som i överintendentsämbetets ritning. I Uppvidinge och Konga häraders tingshus, uppförda på 1780-talet i Lenhovda respektive Ingelstad med samma ritning som förlaga, förefaller ritningarna dock ha efterföljts i detalj.372 Rumsindelningen bestod av förstuga, sal, kök samt fem rum, varav domhavanden fick både ett förmak och en kammare, skrivaren ett rum, fogden ett, och köksbetjäningen en kammare innanför köket. På övervåningen fanns en stor vind samt ytterligare fyra rum för allmogens och nämndens bruk. Det var inte bara rumsdispositionen som följde förlagan, måtten, antalet fönster, takets kontur, takkupornas form och placering, alla delar av ritningen tycks ha fullföljts. Vad beträffar rumsordningen förefaller häradshövdingen och skrivaren ofta ha varit de enda som nådde sina rum via salen, i varje fall om vi studerar de hus som var ordnade enligt en salsplan. Övriga aktörer, som hade sina kammare långt in i rumsstrukturen, fick gå via köket eller nämndens rum vilka i regel låg i anslutning till förstugan. Som i fallet med Fillinge förekom också tingshus med en separat entré vid gaveln, till exempel NorraVedbo härads tingshus i Hullaryd, Småland (1799), eller redan nämnda Listers härads tingshus i Norje, Blekinge (1795). De flesta byggnader hade emellertid endast en ingång med en vestibul som kom att utgöra noden i strukturen. Från förstugan kom man också upp på vinden, om den var inredd, och trappan tog stor plats i det redan trånga utrymmet. I de tingshus som byggdes med en annan plan låg salen nästan alltid vid husets ena gavel, där den genom sitt läge isolerades på två sidor.373 Vanligtvis låg den, tillsammans med häradshövdingens och skrivarens rum, på den ena sidan om en centralt placerad förstuga, medan köket, nämndens och kronobetjäningens rum förlades på den andra. En sådan 372 RA, SVAR, Brandförsäkringsverkets arkiv, Brandförsäkringshandlingar 9 mars 1808 (i Lenhovda utfördes besiktningen8oktober 1807, i Ingelstad,Torsås 29juni samma år). 373 Tingshusen i Väddö, ursprungligen Ortalalund (ca 1800) och Malmköping (1790). Undantag är tingshuset i Ljungby, där salen har förskjutits en aning åt den ena gaveln, utan att för den skulle ligga mot gaveln.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=