rummet och r ä t te n 189 Tingshusen som uppfördes vid den här tiden gavs två olika former av planlösningar.362Antingen var rummen organiserade enligt en sex- eller åttadelad salsplan,och de utgjorde omkring hälften av alla nybyggda hus, eller placerades salen vid husets ena gavel. Den första gruppen byggdes i en våning med inredda vindskammare,men i den andra gruppen förekom också hus byggda i två fulla våningar. Salen kunde vara kvadratisk eller rektangulär och placeringen av rättens plats i rummet varierade också i viss utsträckning. I de flesta salar byggdes emellertid podiet mot väggen mitt emot allmänhetens entré, så att anblicken av domarsätet mötte åhörare, vittnen, häktade mfl, när de trädde in i rummet. Salen utgjorde byggmästarens utmaning, eller rättare sagt taket över salen. I Svensk bostad skriver Erik Lundberg att schematismen i en salsplan delvis betingades av timmerkonstruktionens möjligheter.363 Med det syftade han sannolikt på kamrarna kring salen, hur de stabiliserade konstruktionen genom att sammanbinda de breda gavlarna med innerväggar som löpte genom huset och delade av salen och förstugan.Vad som är viktigt att påpeka i sammanhanget är att salarnas storlek framför allt begränsades av bjälklaget, och det gällde såväl timrade som murade hus. De flesta tingssalar fick en största spännvidd på omkring sex meter eller tio alnar, men i vissa hus krävdes takbjälklag på upp till åtta meter, såsom i Lenhovda, Småland. Någonstans där gick också gränsen för bjälklagets bärkraft, ofta tycks man ha försett så stora konstruktionen med hängverk och spännbockar. Som plantyp var salsplanen inte okänd men i allmogens bebyggelsekontext var den ännu tämligen ovanlig.364 Bostadshus byggdes oftast med enkel rumsbredd, inte för att det var en timringskonstruktiv nödvändighet utan för att djupare hus krävde lösningar som inte hörde till 362 Baserat på uppgifter rörande samtliga tingshus uppförda under perioden 17501850, både bevarade och rivna, tillkomna efter korrespondens med överintendentsämbetet och byggda utan deras inblandning. 363 Lundberg, s. 163. 364 I rapportenByggnadstradition på den svenska landsbygden Bearbetningar av 10års byggnadsinventeringar som Sten Rentzhog, Cajsa Lindström och Jan Raihle sammanställde för Riksantikvarieämbetet 1987, redovisas en genomgång av (total)inventeringar i sex landskap. Resultatet av undersökningen tyder på att 7% av alla boningshus i inventerade områden hade en sexdelad salsplan och de allra flesta av dem var uppförda mellan 1860 och 1920. Salsplan eller sal vid gaveln
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=