RB 67

b i l d 30 185 vanligtvis under en enkel takhuv vid gaveln, på stallet eller arresten, antingen som en takryttare eller under nocken på gaveln. Inte förrän i slutet av 1800-talet införlivades den som en medvetet använd del av tingshusets arkitektoniska uttryck. Fönstren var stora i relation till dem som satt i böndernas egna bostadshus.Vid denna tid tycks också som om öppningarna i de gamla husen gjordes större och fönster med fler lufter ersatte de gamla. Om Listers härads tingsplats i Norje skrev Carl Fredrik Fallén 1825 att resesällskapet tvingades vänta på skjuts så länge att de hade “god tid att bese reparationen på den därvarande vackra stenbyggda tingshus, med sina höga fönster och höga rum […].”354 Det resliga tingshuset hade uppförts vid 30. I likhet med många andra härader alternerade småländska Handbörds härad under en period mellan två olika tingshus. Bilden visar det ena av dem, tingshuset i Bötterum, som låg mitt emot ett stort skjutshåll och gästgiveri. Huset uppfördes troligen omkring 1750 och med sin stensockel, sitt brutna tak och sin salsplan liknar det ett större boställe från samma tid.Taket var tidigare spånklätt. Foto Olinska stiftelsen. 354 Schiller, Harald (red.), Skåne genom två sekler: Reseskildringar från gamla tider,Malmö, 1934, s. 218.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=