rummet och r ä t te n 183 i brandförsäkringshandlingen, men det finns också uppgifter som antyder att revetering var att eftersträva av estetiska skäl, för prydlighetens skull. I till exempel Aspelands härad, Småland, där häradets nya hus i Målilla stod klart 1797 beslutade tingshusbyggnadsskyldiges ombud i samband med slutsynen att tingshuset skulle reveteras istället för rödfärgas eftersom, som man konstaterade, det var brukligt på vissa orter och det dessutom såg prydligare ut.353 Den fodrade fasaden framstår i detta sammanhang som ett tydligt och medvetet använt medel att särskilja tingshuset från övrig bebyggelse. När det gäller stenhusfasaderna var det vanligaste att de kalkades men det finns två tingshus vars fasader lämnades oputsade, båda uppförda strax före sekelskiftet 1800, Listers härads tingshus iNorje, Blekinge från 1795och Onsjö härads tingshus i Marieholm, Skåne från1800.Några år senare var de råa stenfasaderna i södra Sverige fler, Herrestad och Ljunit häraders tingshus i Stora Herrestad från 1802, Östra Göinge härads tingshus i Broby från1815, Luggude härads tingshus i Mörarp från1828. Studerar vi de 130 bevarade tingshusen från perioden1700-1861 kan konstateras att de allra flesta, både de som hade passerat via överintendentsämbetet och de som inte hade gjort det och både de som hade en salsplan och de som hade en annan rumsdisposition, utformades med ett regelbundet, symmetriskt fasadschema som utgick från en centralt placerad huvudentré. I samtliga fall artikulerades fasaderna med listverk, pilastrar och lisener, de sistnämnda gavs ibland formen av knutlådor, ibland av följare med syfte att ge stadga åt timmerväggen. Ibland hade de ingen uppenbar konstruktiv funktion. Mycket arbete lades också ner på huvudingångens utformning; i både trä- och stenhusen fanns i regel en väl tilltagen naturstenstrappa och oljemålade pardörrar. Träbyggnadernas ingångar hade kraftiga, rikt profilerade listverk och var ibland försedda med ett överljus som gav dagsljus åt förstugan. Sådana entréer finns kvar i bland andra de östgötska Bankekinds härads tingshus i Fillinge (1795), och Tjällmo och Hällestads hus i Tjällmo (1721), Glanshammars härads hus i Glanshammar, Närke (omkring 1800), NorraVedbo härads hus i Hullaryd, Småland (1800) och Nordmarks härads tingshus i Långelanda,Värmland (1802). I Långelanda inpassades ett smalt fönster vid varje sida om pardörren och ovanför fönster och dörrar löpte en droppnäsa som vilade på dekorativa konsoler. Smala fönster som släppte in ljus till förstugan finns i flera av tingshusen 353 Mikkonen refererar till slutsyneprotokollet från 1797.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=