b i l d 2 8 181 I enlighet med gängse förfarande preciserade inte överintendentsämbetets arkitekter tingshusens tak- och fasadtäckning, inte heller i de fall de hade upprättat ett kostnadsförslag.Valet av material dikterades till viss del av takfall och fasadens uppbyggnad, men som exemplet från Fillinge visade fanns inget som hindrade att stildräkten i överintendentsämbetets klassicistiska ritning omsattes till en rödfärgad timmerstomme med tjärat brädtak. Dimensionerna, takkonturen, sten- sockeln och fönstren gjorde fortfarande huset till ett märkvärdigt byggnadsverk. Att döma av källmaterialet kan konstateras att taktäckningen ofta var traditionell. Näver och torv, tjärade spån och brädor lades på nya tingshus parallellt med tegeltak som också förekom från slutet av1700talet. På flera av de äldre tingshusen, som försågs med ny taktäckning i mellan Östergötland och Närke och det fanns ett stort gästgiveri. Själva tingshuset, som uppfördes redan i slutet av 1720-talet, visar flera drag som är typiska för tiden kring sekelskiftet 1800: symmetrin, det brutna, halvvalmade taket, två skorstenar, och entrédörr med överljusfönster. Sedan häradsrätten flyttade 1879har huset fungerat som affär, post, skola och bibliotek men är idag ombyggt till privatbostad. Foto Olinska stiftelsen. Materialval och exteriör gestaltning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=