b i l d 25 173 derna inte om dåliga murverk utan om missnöje med det råkalla inomhusklimat som den periodiska uppvärmningen orsakade. En jämförelse mellan de påbyggda tingshusen i Gäsene, Binneberg och Fägre, och de som inte byggdes på, till exempel Kållängen och Marieholm, visar också att de förstnämnda hade mindre fönsteröppningar, lägre takhöjd och inte minst lägre sockel. Bottenvåningen i de förra förefaller mörk och kall, men i de senare ljus och luftig.Att bygga av sten tillämpades och fungerade väl i Skåne, både före och efter 1700-talets förordningar. I Västergötland kom det svåra materialet bara att sätta sin prägel på tingshusbyggandet under ett fåtal decennier kring sekelskiftet,men därefter övergick man återigen till timrade konstruktioner, som var det vanligaste byggnadsskicket ända fram till nästa sekelskifte. 25. Binnebergs tingslag iVadsbo härad var ett av dem som valde att bygga på sitt stenhus med en våning av trä i början av 1800-talet. Därmed kom man till rätta med kylan och fukten som hade präglat tingen. Under åren som följde togs två portar upp i bottenvåningen som förutom häkte, sannolikt användes som lagerlokal. När häradsrätten hade flyttat från byggnaden 1891 användes andra våningen som skola med lärarbostad. På 1950- och1960-talen restaurerades bottenvåningen och, efter att skolan hade flyttat ut, även andra våning. Foto Olinska stiftelsen.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=