i nl e dn i ng 16 för rätten och som konkret byggprojekt.Vad tingshuset representerade eller borde representera hamnade i förgrunden,medan själva byggnaden fortsatte att vara en gåta. Insikten reste ett antal frågor och definierade ett problemområde som handlade om både metod och mål. Att byggnaders utformning är en följd av det samtida samhällets behov och funktioner utgör inom bebyggelsehistorisk forskning närmast ett axiom. Men hur undersöker man och tolkar tingshus med avseende på relationen mellan form och funktion, och vad är målet med en sådan studie? Är det rimligt att påstå att byggnaderna gestaltar rättsväsendets behov och förändringar, och i sådana fall på vilka grunder kan ett sådant påstående göras? Så formulerar sig arkitekturprofessorn Björn Linn i frågan om hur vi ska förhålla oss till begreppet funktion. En central förebild som Linn hänvisar till, och som förefaller ha präglat all svensk forskning inom fältet under det senaste halvseklet är arbetet Svensk stad, tillkommet under 1940-talet genom ett samarbete mellan forskare från i första hand de konsthistoriska och etnologiska disciplinerna.5Verket inleddes med orden: “Städerna få sin karaktär av de funktioner de fylla”, och som har konstaterats i många sammanhang skilde sig studien från tidigare arbeten med samma ämne, just i den meningen att funktionen nu stod i analysens fokus.6 Här handlade det inte om att redogöra för arkitekter och stildräkter, utan att koppla till och förklara gestaltningen med avstamp i det samtida samhället – kort sagt att söka efter faktorer som ’Funktion’ är ett nyckelbegrepp i hela den moderna arkitekturhistorien (liksom i formandets historia överhuvud.) Det ligger något mer än ’ändamål’ i det; det är ett dynamiskt begrepp, som också har att göra med hur något verkar och med de relationer det ingår i. En viss funktion är något som ett ting kan konstateras fylla i relation till människor, andra ting och miljö – i en viss situation. Artefakter fungerar genom att bära vissa egenskaper i människors miljö när dessa önskas. Frågorna blir då hur de gör detta, vilka medel som används för ändamålet, och hur fritt det går att konstruera en bärare av en specifik, önskad egenskap.4 4 Linn, Björn, Arkitektur som kunskap, Byggforskningsrådet, Stockholm, 1998, s. 85. 5 Paulsson, Gregor, Svensk stad. d. 1, Liv och stil i svenska städer under 1800-talet, 3. tr., Studentlitt., Lund, 1976 (1972, 1950) I projektet deltog 15 forskare från olika discipliner men för den slutliga formen ansvarade Paulsson. 6 1980gjordes en studie av tillkomsten och effekterna av Svensk stad som bland annat resulterade i ett seminarium och en publikation: Perspektiv på Svensk stad Staden som forskningsobjekt 1950-1980,Akademilitteratur, 1981.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=