rummet och r ä t te n 155 håll gården också utgjorde, fanns ett särskilt hus för hållkarlen och långa stallbyggnader. Bakom tingshuset, i tingsbesökarens blickfång, låg en stor krydd- och kålgård som hörde till gästgivaren. I Långelanda, Silbodals socken iVärmland, låg tingshuset på den mer glesbygda radbyns samfällda mark, vid byns norra infart där två gamla postvägar möttes.300 Närhet till en kyrka var inte självklart (se också avsnittet “Tingsförhandlingen vid sekelskiftet 1800”) och generellt gällde att när nya tingshus uppfördes på en gammal tingsplats låg det oftare vid en kyrka än då tingsplatsen var ny. Fillinge hade periodvis fungerat som tingsplats för Bankekinds härad under 1700-talet. Intressant är att anledningen till varför den en gång flyttades dit 1702 var att den medeltida tingsplatsen vid Svinstad kyrka ansågs ligga avsides och sakna god tillgång till kost och logi, medan Fillinge beskrivs som en stor by som låg vid landsvägen och hade en krog.301 Skiftenas påverkan på tingshusens lokalisering var av allt att döma liten. Kvarborätt och utflyttningsskyldighet avgjordes efter förhandlingar i varje enskilt skifteslag och bedömningen styrdes av i huvudsak två faktorer: gårdarnas geografiska läge och byggnadernas värde.302 Ett rimligt motiv till att flytta tingshuset var att marken det stod på ingick i ett skifte, eller att gästgivaregården skulle flytta sina byggnader. Samtidigt är det troligt att alla parter, både skifteslaget och tingshusbyggnadsskyldige, strävade efter att undvika en flytt om tingshuset var dugligt och låg på lämplig plats. I bohuslänska Inlands Fräkne härad, där tingshuset låg i Groheds by, strax söder om Uddevalla, flyttades tingsplatsen efter laga skifte, som genomfördes i slutet av1850-talet. Vi vet emellertid inte huruvida skiftet var anledningen till flytten, eller om den hade genomförts likväl. Enligt storskifteskartan från1796 var huset byggt på ett kronoskattehemman benämnt gästgivaregården Grohed, som låg omkring femhundra meter från den landsväg som sträcker sig mellan Kungälv och Uddevalla. 300 Lantmäteristyrelsens arkiv. På storskifteskartan över byns inägor syns tingshuset och det står markerat “Tingsbyggnings plats”, Silbodals socken, Långelanda 1-2, 1798, Uppgiften om postvägarna är hämtad ur Nordström, s. 17. 301 Montelius. 302 Franzén,Anders, Skiftenas skede: laga skiftets handlingar som källmaterial för byggnadshistoriska studier med exempel från Småland 1828-1927, Jönköpings läns museum, Diss. Göteborg, Göteborgs universitet, 2008, Jönköping, 2008, s. 69.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=