rummet och r ä t te n 147 på ett rättsområde motsvarande nästan en tredjedel av Sveriges yta, och man beslutade att tillsätta så kallade extraordinarie domare som skulle döma i domsagornas lappmarker:Torne och Kemi lappmarkers tingslag i det norra kontraktet, och Gällivares, Jokkmokks, Arjeplogs, Arvidsjaurs och Lyckseles lappmarkers tingslag i det södra.275 De särskilda förhållanden som rådde i dessa delar av landet beträffande rättsskipningen och relationen mellan samer, nybyggare och svensk länsadministration, har jag emellertid valt att inte fördjupa mig i.276 Som tingslagens och domsagornas geografiska omkrets skilde sig mellan landsdelarna, varierade också människors avstånd till det tingshus där deras häradsrätt höll sina ting.277 Exempelvis var häraderna Torna, Bara och Harjager i sydvästra Skåne år 1800, förenade i en domsaga under en häradshövding. Från norr till söder sträckte sig jurisdiktionen tre och en halv mil och avståndet mellan de två tingshusen var drygt två mil.Trots attTorna och Bara utgjorde separata tingslag med olika nämnder och ekonomier, samsades de om ett gemensamt tingsställe vid gästgivaregården i Dalby, sydost om Lund, på gränsen mellan de två häraderna. Ingen Torna- eller Barabo hade längre än drygt två mil till sin tingsplats. På 1780-talet hade tingslagen bekostat uppförandet av det tingshus som fortfarande finns kvar, mitt emot den medeltida kyrkan. Harjagers härad, som tillhörde samma domsaga med samma häradshövding, höll ting i ett tingshus i Kävlinge, också det beläget mitt emot en gästgivaregård. Eftersom häradet var mycket litet hade ingen Harjagerbo längre än en och en halv mil till sin tingsplats.278 (idag ingår också delar av Ångermanland och Jämtland). Norrbottens län bildades av den norra delen av landskapetVästerbotten, och större delen av Lappland. 275 Almquist och Fristedt, Erik, Torne domsaga 1270-1970, Proprius förlag, Stockholm, 1970. 276 Historikern Lennart Lundmark har påvisat att själva rättstillämpningen i dessa häradsrätter, i varje fall fram till 1800-talets början, helt och håller präglades av samisk sedvanerätt, men jag har inte funnit uppgifter som tyder på att tingsförhandlingarna i praktisk och rumslig bemärkelse, skilde sig väsentligen från domstolarna i de södra landskapen. Lundmark Lennart, Gränsdragningskommissionen för rensköselområdet, Samernas sedvanemarker [Elektronisk resurs]: betänkande, Fritze, Stockholm, 2006 http://www.regeringen.se/sb/d/6267/a/58257, s. 109-114. 277 Förhållandena var de samma som idag.Vid en tvist sorterades ärendet med utgångspunkt i parternas hemvist,medan brottmål hamnade i den domstol inom vars jurisdiktion brottet skall ha begåtts. 278 Tingshuset i Kävlinge finns inte kvar idag och det revs troligen redan på 1820-talet i samband med uppförandet av ett nytt tingshus.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=