RB 67

t i ng shu s i f l e ra ske p nade r kring sekelskiftet 18 0 0 128 Det går inte att skönja ett tydligt brott vad gäller rumsindelningen under perioden. Den symmetriska fasadkompositionen med sin centrerade huvudingång återfinns i samtliga ritningar,men mittaxeln som skär genom hela byggnaden finns bara i salsplanerna. I övriga ritningar är salen placerad på olika platser i byggnaden, dock alltid i anslutning till den stora förstugan som ligger innanför huvudingången. I flera av de senare ritningarna är köket till ytan nästan lika stort som salen, och utgör ett genomgångsrum med en eller flera förbindelser till andra rum i tingshuset.Två ingångar till huset blir också vanligare ju längre fram i tiden vi rör oss. Det finns ett antal gemensamma principer för rummens inbördes ordning, som gäller oavsett tid och plantyp. För det första bör påpekas att den centralt placerade huvudingången kom att påverka rumsdispositionen. I själva verket skulle man kunna säga att det snarare är förstugan än tingssalen, som utgör den främsta ordnande principen för rummens disposition. En annan generell princip gäller häradshövdingens rum som i regel bara går att nå genom salen, och ligger minst åtkomligt längst in i byggnaden. Därutöver är förhållandet mellan förstuga och sal, och förstuga och kök det samma i alla ritningar. Salen är tillgänglig direkt från förstugan, och om ritningen innehåller ett kök gäller det också köket.247 När det finns två ingångar har arkitekten valt att låta köket ligga mitt emellan de två förstugorna så att det kan nås utan att passera huvudingången. Det kan också sägas att vissa rum aldrig utgör genomgångsrum; häradshövdingens, skrivarens, kronobetjäningens var återvändsgränder, medan förstugan, salen, köket och nämndens rum kunde ha flera dörrar till andra rum. Om vi förutsätter att överintendentsämbetets föreställningar om tingshusets funktioner och rummens ordning förmedlas via ritningarna, innebär det att ämbetet också hade idéer om domstolens behov vilka i sin tur hänger ihop med rättens aktörer och deras inbördes relationer. Avgörande är idén om en stor och tillgänglig sal vars dörrar kan öppnas mot förstugan och till och med ut i fall åhörarna är många. Salen är central i både bildlig och bokstavlig bemärkelse, det är salen som är tingshusets orsak och medelpunkt. Föreställningen om domarens behov 247 Det kommenteras av Erik Lundberg som skriver att köket i den karolinska planen nästan undantagslöst är inrymt i den ena av de två kamrar som ligger intill förstugan. Lundberg, Erik,Svensk bostad: dess utveckling och traditionsbildning: dess förhållande till utländskt samt dess egenart och framtida möjligheter, 2., omarb. uppl., Norstedt, Stockholm, 1978 (1942), s. 163.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=