rummet och r ä t te n 119 form av disposition.Ritningarna visar att arkitekternas tankar om rummens användning och fördelning i viss mån varierade från en godkänd tingshusritning till en annan.Med undantag av de sex ritningar på vilka funktionerna inte har markerats överhuvudtaget, fanns däremot alltid salen och förstugan utmärkta.241 Också domarens rum markerades nästan alltid, därefter var kök den vanligaste benämningen, och vidare rum för (i ordning efter frekvens): skrivare, nämnd, kronobetjäning, arkiv, skafferi, parter, matsal, arrest, kokerska/hushållerska, kammare och kansli.242 Med få undantag ritade arkitekterna bara bottenvåningens plan medan utrymmena på vinden lämnades åt häradsborna och byggmästaren att inreda. Däremot märktes vindstrappan i förstugan nästan alltid ut, vilket pekar på att arkitekterna var väl medvetna om att också vinden skulle utnyttjas. Som i fallet med Bankekinds tingshus i Fillinge, finns bland de arkiverade skrivelserna flera brev där arkitekten har noterat att han har lagt till en funktion och/eller rum och tagit bort en annan, men det var inte konsekvent ett slags rum eller funktion. Vad kan sägas om funktionerna? Som anmärkningsvärda framstår framför allt de funktioner som inte tycks ha med rättsskipningen att göra: köket, skafferiet, matsalen och hushållerskans rum.Vem skulle de betjäna, var det allmogen eller rätten eller bara juristerna? I allmogens bostadsbyggande förekom inte funktionsspecifika kök av den storleken och i stora delar av landet placerades ännu köket i en annan byggnad.243 Vid sekelskiftet 1800torde det i första hand ha varit i boställena som byggnadsskicket att inreda ett kök i bostadshuset förekom.244 Köket var på så vis en känd rumsfunktion samtidigt som det var något av en märkvärdighetsmarkör. 241 Tingshusen i Lenhovda (1777), Glumslöv (1780), Dalby (1782), Fjäre (1783), Klörup (1803), Staby (1832). 242 Ordning efter antalet ritningar som innehåller respektive funktion.Av32ritningar med markerade funktioner har på 28 ritningar utmärkts rum för domare, 21 kök, 19 rum för nämnden, 19 rum för skrivare etc. Notera att på två av ritningarna kallas alla rummen utom tingssalen för “kammare”. 243 Erixon, Sigurd, Svensk byggnadskultur: studier och skildringar belysande den svenska byggnadskulturens historia, Bokverk, Stockholm,1947,Arvastson, Gösta,Skånska prästgårdar: en etnologisk studie av byggnadsskickets förändring 1680-1824, LiberLäromedel, Diss. Lunds Univ., Lund, 1977. 244 Ulväng, Göran, Hus och gård i förändring: uppländska herrgårdar, boställen och bondgårdar under 1700- och1800-talens agrara revolution, Gidlund, Diss.Uppsala Univ.,2004, Hedemora, 2004; resonemang om köksfunktionen förs på flera ställen, se framför allt kapitlen 5 och 6, Ehrensvärd s. 152-157,Arvastson s. 50-84.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=